det behöfvas, vidtaga förändringar isjelfvå unionskonstitutionen. — Detta är i full öfver ensstämmelse med den uppställda grundprin cipen för föreningen, ty unionskonstitutioner måste sjelf betraktas såsom en unionsangelä genhet och som sådan tillhöra unionsorganis mens afgörande. — Och på sammå sätt hem faller alla öfverträdelser af unionsorganis nismens påbud, och således äfven öfverträdel ser af unionskonstitutiouen, under unionsdom stolarne. — Detta är fullt klart i afseende i enskilda personers handlingar. Men saker förblir dock i grunden densamma om det gäl ler de skilda staternas auktoriteter, vare sig deras regeringar eller deras lagstiftande makt Antagom t. ex. att den lagstiftande makter i den ena af de förenade staterna stiftar er lag. Så länge ingen har att göra några in vändningar emot att det tillhört denna mak att stifta denna lag, så handhafves den af den na stats domstolar och öfriga auktoriteter Men anser någon att den skilda statens lag stiftande makt gått in på ett område, som en ligt unionskonstitutionen icke tillhörde des verksamhetskrets, så kan han vägra attlydaden och den derom uppkommande processen af dömes af en unionsdomstol, hvilken afgör on vidtagandet af den åtgärd, hvars berättigandi blifvit bestridd, skett i ofverensstämmelse mer unionskonstitutionen eller icke. År dess ut slag jakande så öfvergår saken åter till dei skilda statens auktoriteter. År det åter ne kande så är den skilda statens åtgärd annu lerad för detta speciela fall. För att fullända detta utkast återstår mn blott att gifva den en afslutning genom at framställa konungens ställning inom densamma Vi hafva hittills endast talat om regeringe: i allmänhet såväl inom unionsorganismen son inom de skilda statsorganismerna utan at närmare bestämma hvarken sättet för des tillsättande eller dess form. Genom de för hållanden uti hvilka Sverige och Norge be finna sig, kan regeringens tillsättande genon folkval såsom i Nordamerika lika så lite komma ifråga, som det är antagligt att de skulle erbjuda några särdeles fördelar. Re geringen måste derföre inom hvarje af stats organismerna bestå af monarken med åt sig valda rådgifvare. Konungen skulle sålund bilda spetsen af regeringen för de tre olik: statsorganismerna, unionsorganismen samt bå de Sveriges och Norges skilda statsväsende men för hvart och ett af dessa fall vore ha: omgifven af en skild minister, af en unions minister såsom varande spetsen af unionsre geringen, af en svensk minister såsom huf vudet för Sveriges skilda regering och afe: norsk minister såsom varande chefen för de: skilda norska regeringen. Sådan synes oss till sina hufvudsaklig drag den statsorganisation vara, genom hvil ken Sverige och Norge kunde vinna alla e forenings fördelar utan att på något sätt för lora i politisk frihet, och den synes oss der före innebära den rätta ställning som dess begge länder borde intaga till hvarandra. ——— ?— 6. x2 — .X—.ZfDEO—LLvvvvvvvvevereese