ej afslutas ensamt mellan Frankrike och Italien. Andra nationers intressen, sade han, skulle derigenom stå på spel, och afträdandet skulle göra slut på alliansen mellan England och Frankrike. Men älven om, såsom han trodde, det var för franska kejsaren maktpåliggande, att upprätthålla freden i Europa, kunde likväl folkopinionen i Frankrike, armåens och kamrarnes stämning förorsaka ett plötsligt omslag i franska politiken. Derföre måste manj vara på sin vakt och icke sluta sina ögon för de faror, som hotade. Det skulle hkväl vara en icke blott barnslig, utan äfven högst olycklig politik, om man ständigt skulle högt uttala sina misstankar. Det vore att hoppas, det ingen småaktig girighet skulle forleda England till besparingar, hvilka i Europas nuvarande ställning icke skulle vara på sitt rätta ställe. Man måste hålla på benen en sådan försvarsstyrka, som icke allenast landets storhet, utan äfven dess säkerhet fordrade. En sådan politik vore i Englands och hvarje annan efter oberoende och frihet sträfvande makts händer ett skarpt vapen och en icke ringa borgen för den europeiska freden. Men lord Russell kunde dock ej ingå på framläggandet at aktstycken angående denna sak. -— Det vill härat som otvifvelaktigt synas, att frågan om ön Sardinien ännu hålles sväfvande, och att Napoleon ingalunda dragit in de klor, hvarmed han velat slita till sig detta maktens feta köttstycke, om hvilket den engelske sjöhjelten lord Nelson sagt, att det är den bästa utgångspunkten för beherrskandet af Medelhaivet, och i afseende på Medelhafvet är det lika sakert, att Napoleon III adopterat Napoleon I:stes politik, som afsåg att af Medelhatvet göra en fransk insjö. Det har någon tid i de utländska tidningarne mycket ventilerats om att konungen at Preussen skall besöka kejsar Napoleon å lägret i Chålons. Vi kunna dock icke gerna sätta något förtroende till detta rykte, huru gerna man än på vissa håll vill utbasuna denna nya händelse. — Franske amiralen La Chapelle har, enligt underrättelse från Marseille, tåvt befallning att gå till sjös med 3 linieskepp (mot kanalen ?). — Kejsaren befinner sig, heter det nu, särdeles väl at baden 1 Vichy. Han badar på morgonen, promenerar om dagen och gör utkast till försköningar af Vichy eller arbetar på sin Julius Ceesars historia, samt besöker om aftonen teatern. Cialdini fortgår med framgång i Södra Italiens lugnande. Men ej nog dermed, han organiserar äfven för att för framtiden omöjliggöra några allvarliga upprorsförsök. Han har, såsom förut blifvit nämndt, upprättat 30,000 man mobilt nationalgarde, till hvilkas förfogande krigsministern genast ställt 30,000 gevär. Dessa mobila nationalgardister skola operera tillsammans med beprotvade norditalienska trupper och under erfarna officerares ledning. Cialdini har ätvenledes vetat begagna sig af en mängd garibaldistiska officerare och derigenom äfven skaffat sig garibaldisternas sympati för lugnets återställande. I Polens hufvudstad Warschau hade den 18 juli en ny demonstration egt rum, dock at fredligare art än föregående. En stor menniskomassa hade nemligen samlats utanför engelska konsulatshuset. Man strödde blommor och kransar på gatan och höjde lefverop för drottning Victoria och för engelska nationen, till tack för dennas visade sympatier för Polen. Polisen lade sig ej emellan utan visade sig först, sedan folket redan skingrats. Handels-underrättelser.