vildhet samt uppvisa det rätta väsendet a hvad sykofanter benämnt ordning, sådan! som det uppträdde under dem haltgud, man uppställt som dess utvalda skyddshelgon. Den absoluta monarkiens svaghet ligger i nödvändigheten för densamma att antingen vara ohållbar eller utöfva ett skamlost förtryck. Napoleon III är intelligent, passionsfri och moderat, och man har icke skäl att anse honom for fiende till fritt tänkande, så länge det är förenligt med erkännandet af det bestående systemet. Men det är nödvändigt for hans syften att det första kejsardömets traditioner skola upprätthållas i den apokryfiska form som de erhållit genom dess genuina beundrare med tillhjelp at oförståndiga liberala. Det är dock svårt att kontrollera den historiska kritiken, och den undergräfver ock hela den kejserliga byggnaden. Förr eller senare skall väl dertore, menar Times, någon otålig kejserlig tunktionär forsöka att helt och hållet undertrycka den farliga diskussionsfriheten, och utötningen af en oregelbunden makt skall illustrera protesten mot despotismen på ett ingalunda mindre verksamt satt, än de undersökningar, och bevis som för någon tid kunna komma att blifva afbrutna. Striden har tills vidare föga betydelse för den okunniga massan, som anser att valet af en herrskare en gång för alla utgör den allmänna folktr:hetens triumf. Folkfriheten innebär dock nödvändigt frihet för en intelligent minoritet att söka att skaffa sig gehör, och Frankrikes bästa andar äro på eu jofvande sätt sysselsatta med att förbereda en tid, då den politiska makten åter engång skall kunna hvila på sin naturliga grundval.