sig på statens fattigdom, ty intet kapital kunde blifva mera fruktbärande än det, som användes till detta ändamål, och utan att vara någon djupsinnig statsekonom kan dock hvar och en inse, att det som bidrager till individens nytta åstadkommer landets förkofran, och att landets förkofran är statens lycka. SERNER RA SEE RSS SER SARA EEE