Sverige och Norge. III. Af de olika former, under hvilka en före ning mellan Sverige och Norge är tänkbar, tog vi i vår föregående artikel den, som ligger os närmast, den existerande unionen dem emellan i betraktande, samt sökte visa att den, derige nom att Sverige och Norge hade hvar si representantförsamling under det de för de ge mensamma angelägenheterna hade blott e1 regering, vore otörenlig med utvecklingen a det politiska lifvet inom hvartdera af de så lunda förenade folken till den höjd af folk frihet och folkets inverkan på regeringen, son den, hvartill hvardera nationen skulle kunn; höja sig, ifall de begge länderna utgjord tvenne fullt skiljda och af hvarandra obdero ende stater. En sådan politisk utveckling ä dock något, som ovilkorligen snabbare elle långsammare måste inträffa, ty den samman hänger på det närmaste med all annan ut veckling, samt något, som de hvardera, norr männen lika så väl som svenskarne, i likhe med hvarje annat folk i verlden ha full rät att ef.ersträfva; och vi drogo derföre ur de nämnda förhållandet den slutsatsen, att der existerande unionen för framtiden, ju mer et kraftigt politiskt lif skall hinna utveckla sig nom hvardera nationen, dess mera äfven skal visa sig ohållbart, samt att derföre ett skild och oberoende tillstånd mellan de begge fol ken vore att föredraga framför unionen i des: nuvarande form. Men äfven om folkens politiska frihe måste utgöra den högsta principen för de po itiska statsförhållandenas ordnande och al hänsyn till större eller mindre fördelar eller olägenheter af annat slag derföre måste ge vika för hvad, som fordras för att verkliggörs lensamma, så får man dock icke förbise, at en skiljsmessa mellan Sverige och Norge, pi samma gång den möjliggör utvecklingen a on fullständig politisk frihet inom de begge nationerna, dock gör detta endast på bekost a a