NnNnnDDOo LL LM mM MV mm 0 RH MD MMMM OO VA ÄV K--I1nrvnnvwwm nunis renat rb rn x s8rm rmrebmnnb kFrsssIssmm—— nog att få se så långväga gäster i våra byggder, men ännu otroligare är det att få se vårt kära fädernesland, isarnes och björnarnes privilegierade hemvist, vara föremål för om också blott en artikelunge i ett sådant tropikernas, palmernas och honingståglarnes blad. Det är våra skarpskyttar, som fast den aflägsna öns uppmärksamhet på oss, ehuru naturligtvis oriktigheter derom skola forekomma. Man vill ovilkorligen 1 oss fortfarande se samma erötringslystna tolk, som fordom stormade ut ötver verlden, under det vi här hemma helst sysselsätta våra tankar med den bättre eller sämre penningeställningen, goda skördar och mera eller mindre vinstgifvande tabriksanläggningar, och hvad erofringar angår, så följa vi skaldens ord och söka erötra Finland inom egna landamären. Sådana funderingar kunna nu icke hjelpas. Artikeln lyder: Den krigiska anda som helt plötsligt uppenbarat sig i Sverige, i förening med de stora rustningarna och bildandet aft trivilliga skapskytte-bataljoner i landets större städer, har naturligtvis våndt den kejserliga (ryska) regeringens uppmärksamhet åt detta håll. Det tros i Petersburg, att kung Carl den femtonde, sannolikt uppmuntrad af någon stor utländsk makt, amnar ingenting mer och ingenting mindre än sätta sig 1 besittning at storfurstendömet Finland, hvars folk talar samma språk och bekänner sig till samma religlon som svenskarne och som alltid utgjort en integrerande del af konungariket Sverige, hvarifrån det väldsamt skiljdes efter 1809 års olyckliga krig med Alexander den förste, som införlifvade Finland med sitt rike. Det är nationalitets-grundsatsen, som äfven i detta fall åberopas, — en grundsats, som nu slagit så stark rot till och med i det nordligaste Europa, att Sverige beslutit rädda sine gamle bröder finnarne från Rysslands välde. Entusiasmen för denna sak är stor bland skandinaverne; men det är lätt att inse, att utan ett kraftigt understöd at Frankrike eller England tll lands och vatten är det icke vardt aw tänka på någon segerrik strid med den ryska styrkan och evöfringen af Finland. Sedan tidningen vidare omförmält, att ryska regeringen befallt generalguvernören grefve Berg, väl känd för sitt krattfulla motständ mot transka och engelska flottorna under ösierlåndsa kriget, att rusta sig i ordning för att icke vara öförberedd på ett anfall i är, slutar hon: Egentligen anses Ryssland icke för tillfället hatva skäl till farhågor för allvarligare strider på detta håll. Sverige måste nödvändigt, på samma gång det organiserar sina frivilliga skarpskyttecorpser och ordnar sina landtoch sjökratter i förening med Norges, försäkra sig om aktift understöd at någondera af de vestra stormakterna. Men skulle i en närmare eller fjermare framtid kejsar Alexander se sig invecklad i ett krig med Polen eller Turkiet, skulle säkert svårigheterna för honom ökas, då han äfven mäste hbatva en betydlig styrka i Finland till försvar mot landets egna inbyggare i förening med Sverige och Norge. Skogsinstitutet. En summa at 3,000 rdr är anvisad till bestridande at de reseoch underhållskostnader, hvilka detta år erfordras för elevernas praktiska öfningar. Följande lärare vid statens skogsläroverk hafva at allmänna medel erhållit understöd till foretagande af vetenskapliga resor: läraren i jagt vid institutet G. de Broen 500 rdr, för att i norra och mellersta Tyskland inhemta kunskap i skogsoch jagtväsendet; läraren i naturalhistoria vid Institutet A. E. Holmgren 750 rdr, för att vid utländska läroverk studera de delar af naturalbistorien, som stå i närmaste samband med skogshushållningen, samt för att inhemta närmare kännedom om de metoder, som i Danmark och Tyskland följas vid flygsandsfältens odling; föreståndaren vid Tierps skogsskola H. F. Segerdahl 500 rdr, för att i Tyskland taga kännedom om der brukliga åtgärder för skogsodling och behandling, samt extra öfverjägaren J. E. Bohman, för att i skogsvetenskapligt a!seende besöka åtskilliga