Grefven svarade icke, utan bugade sig likt en person, hvilken fullkomligt erkänner den öfverlägsenhet, hvaraf hans interlokutör berömmer sig. — Låt oss nu, sedan vi blifvit lugna, återtog galerkonungen, öfvergå till våra små enskilta affärer, eller snarare förklara mig du, huru du uppfattar situationen. Den hemske ogerningsmannen sträckte sig härvid vårdslöst på de mjuka kuddarne i ottomanen. — Situationen är mycket enkel, sade grefven. Det finnes af familjen de Niorres endast qvar rådsherren, Blanche, Lonore och deras mor. Om två månader senast skall de Niorres vara död. Saken förklarar sig sjelf; han kan ej öfverlefva sina barn; smärtan skall döda honom så mycket säkrare som du skall fortsätta din tjenst hos honom, tills han uppgifvit sin sista suck. Galerkonungen nickade jakande. — llan skall således do, fullföljde grefven. Sedan rådsherren väl dött, öfvergår bans ofantliga förmögenhet på hans båda niccer, hans enda arftagerskor. Men Blanche och Låonore befinna sig nu i Karmeliterklostret och hafva på förhand afstått från detta arf. Se här de af dem undertecknade papper och här afsägelsedokumentet, hvilket de i morgon skola underskrifva. Grefven lemnade de omnämnda papperen åt