Article Image
att det icke utbryter några nya oroligheter Syrien, emedan Turkiet skulle riskera att de finitivt förlora denna provins, och Reuter Otfice meddelar att den internationela kon gressen har antagit en af Österrike föresla gen kompromiss, enligt hvilken maronitern; skulle erhålla en kaimakan af familjen Cheal och druserna en musulman till guvernör begge skulle komma att lyda under paschai af Syrien. i I Norra Amerika har det förestående in bördes kriget ännu icke resulterat till någor allvarligare drabbning emellan nordens oci söderns trupper. Unionstrupper ha inryckt Virginien samt ocknperat Alexandria och Ir lington. Ett af unionens krigsfartyg har för stört det batteri som beherrskar Norfolks hamn I Harpers Ferry befinna sig 9,500 man af de konfederade staternas trupper och der i trak ten väntas forsta drabbningen snart skola in träffa. Blockaden af Charleston skall vars upphäfven. De konfedererade staternas presi dent Jefferson Davis har anländt till Pensa cola i Florida, hvarest han blifvit emottager med stor entusiasm. Senare Post. Det amerikanska kriget ådrager sig synnerlig uppmärksamhet tillfölje at de många intressen, som äro deri inblandade genom Åmerikas handelsförbindelser med Europa. Vi ha förut fästat uppmärksamheten å förhållandet med den sjörätt 1 krigstid, som antogs Ii Europa år 1856 och hvari kapareväsendet är och förblifver afskaffadt. Denna nya folkrättsliga lag var ett vederbörhgt medgifvande åt tidens framåtskridande bhumanitet och äfven ett rätt uppskattande af de verkliga fördelar handeln skänker folken. Amerika ville 1856 ej ingå på antagandet af denna lag. Nu har unionens president, Lincoln, å den gamla unionens vägnar erkänt samma. BSydförbundet deremot utfärdar sina kaparebret. Men då dess hållning nu är ensam stående och det icke ens är någon erkänd stat, komma säkerligen dess öfverträdelser af nämnde lag att betraktas såsom stridande mot folkrätten, dess kapare att behandlas af regeringen i Washington som sjoröfvare. Europas sjömakter hafva dock, trogna sin neutrala hållning i denna sak, ännu endast protesterat, såsom det att England och Frankrike icke skola tillåta sydförbundets kaparefartyg att med priser lopa in antingen i deras egna eller deras koloniers hamnar. Den preussiske gesandten i Washington har tillochmed uppställt fordringar, hvilka gå ännu längre än den nya europeiska sjörätten. Han fordrar t. ex. rätt för neutrala krigsfartyg samt utvandrareskepp, att löpa in i blockerade hamnar, och att det må tillåtas de handelsfartyg, som befinna sig 1 hamn vid den tid, då blockaden förklaras, tillfälle att löpa ut igen. Den komite, som blifvit nedsatt af deputeradekammaren i Turin, har nu granskat Garibaldis förslag om nationälbeväpningen och enstämmigt beslutat organisationen af 220 bataljoner nationalgarde, bestående af alla män mellan 35 och 40 års ålder. De italienska tidningarne meddela fölande öppna skritvelse från Garibaldi till presidenten för italienska embetsforvaltningen i Palermo: Caprera d. 10 maj. Hr president! Jag är den i Palermo grundade talienska embetsföreningen tacksam för den ära, som lensamma låtit mig vedertaras genom att utse mig ill dess hederspresident. Som jag fatt veta genom le engelska tidningarne, att det är tal om att lemna ön Sardinien åt påtven, så har jag kommit på den anken att framlägga till godkännande intör eder förning följande beslut, hvars principer måste utbredas cke blott bland föreningarne, utan äfven bland hela talienska folket: I betraktande deraf att Kristus, i det han på orden förkunnade jemlikhet bland menniskor och olk, förvärfvade sig allas kärlek och tacksamhet, illhöra vi Kristi religion. I betraktande deraf, att våtven, kardinalerna, santedisterna, alla Italiens leoknektar och de i Rom samlade spionerna utgöra tt hutvudhbinder för Italiens enhet, derigenom att le framkalla och underhålla ett inhemskt krig, tillöra vi ej pålfvens religion. Af dessa skäl besluta i: Första och enda artikeln: att påfven, kardinaerna 0. s. v. ombyta bopålar och aflägsna sig så åugt som möjligt från Italien, i det de låta denna Ivelkliga italianska Nation. hvilken marteratae nu I

7 juni 1861, sida 3

Thumbnail