dag för att höra nytt. Danton skall i morgon komma med mig. -— Ni glömmer väl icke adressen ? — Var lugn, jag har godt minne: rue du Figuier-Saint-Paul, nära gatan S:t Antoine, hos m:me Beauvais. Är det icke rätt kanske ? — Fullkomligt! svarade frukthandlarens nevö. — Den stackars Mahurec, mumlade Lefebvre med en suck, om han ändock kunde återhemta sig. — Apropos, sade Michel i det han närmade sig Lefebvres mor, nämn icke för honom den belägenhet, i hvilken markis dHerbois och vicomte de Renneville befinna sig. Danton har försvarat dem bra. Denna underrättelse skulle genast kunna döda honom och Danton vill vara den förste att tilltala honom i detta afseende. — Det må vara öfverenskommet ; icke skall jag begå någon dumhet i detta afseende. Michel tryckte de båda männens händer och lyftade på hufvudbonaden för den unga qvinnan. — I morgon således! sade han, tagande ett steg bakåt, för att lemna det lilla sällskapet, hvarefter han styrde kosan mot S:t Martinsporten.