Senare Post. Ungerska landtwdagens debatt om adressen till kejsar Frans Juset har nu börjat. Det 16:de dennes forklarade talaren for det ultranagyariska parvet, Noloman Tisso, I samme debalt, att en formedling mellan Österrike och Ungern är omöjlig, emedan Österrikiska regeringen förnekar Ungerns rätv. Eu friu Ungern är i Buropas, Tysklands, civilisationeus Intresse. Palaren förklarade sig önska, det Ingen adress alsandes, torr ån pragmatska sanktiouven fullkomligt erkänts, och rostude tor en resolution, hvilken skulle innehälla Deaks adressförslag (bvars hutvudpunkter blifvit al oss antorda) med några Ullagg. Tisso ävronte blott modereradt bitail. Åtskihga andra talare uppträdde. Det vill synasom om Deaks forslag kommer atv erhålla enstimmigt erkännande. Caribaldi har blifvit utnämnd till hedersförman tor den neapolitanska arbetarelö:eningen. I sitt svar på denna utnämning skrifver han bl. a: För hvad pris som helst den ridderliga konungen, men ut med den eviga stadens ugglor, wed hvilka Itanens enhet a en omöjlighet. — Osterrike tyckes ha toresatt sig, alt ej på något vilkor uppgifva Venetien, ty det har nu börjat be:asta äfven Padua och Rovigo, för att tå tästningsfyrkanten än starkare. Inom Frankrikes lagstiftande kår har man börjat demonstrera mot regeringens handelspolnik. Debatten har inledts med frågan om tullen å lump. Det med Belgien ingångna handelstördraget har gjort ond blod och man väntar sig en stark opposition mot regeringen. Den i polska staden Modlin nedsatta krigsrätt, för att ransaka och döma öfver de 83 polackar, som grepos vid de ryska truppernas sista blodiga ingripande mot Warschans invånare, har erkänt alla fria. Rättens ordtörande har vedlagt sin betattning och åt furstståthållaren Gortschakoff ofverlemnat handlingarne, men Gortschakotf tyckes ej vara belåten med domen och fortfar att hålla alla fångarne i fängelse. lut annat bevis på ryssarnes despotism är, att man förbjudit polackarne utgifva ett subskriberadt minnesmärke för dem som fallit vid de första blodscenerna. — För att knyta bönderna närmare vid den nationala saken, ha många af de polska godsegarne skyndat, att lösa sina bönder från deras hotveri-skyldighet, utan att afvakta utlofvade ukaser.