Göteborg d. 29 April 1861. Konsert. Såsom publiken säkerligen redan förut med glädje erfarit ger fru Hilda Biörklund, född Sandels, i afton kl. 7 e. m. en stor konsert i Christine kyrka, till hvilken programmet blifvit valdt med afseende på ställets helgd. Då fru B. så ofta beredvilligt biträdt andra konsertgifvare med sin vackra talang, och dervid ökat nöjet för den musikälskande allmänheten, har man all anledning att hoppas, det denna nu ej skall försumma tillfället att visa sig erkänsam derför. Göteborgs folkskolelärareseminarium har till stipendier för innevarande termin åt deraf i behof varande elever fått sig anvisadt ett belopp af 1,200 rdr, hvilket är det största belopp, som denna gång beviljats något af rikets seminarier. Seqvestern å ångf. Svea, om hvilken vi i ett föregående nummer efter Hamburgertidningäår berättat, har blifvit upphäfd af handelsdomstolen i Hamburg, sedan den person, som begärde seqvestern, ej kunde visa att hans gäldenär var ensam egare af fartyget. — Det har efter seqvestern hitkommit och redan ånyo afgått till Bremen. Pepita dOliva, som för närvarande hänfor de goda Köpenhamnarne med sin dans, väntas i Maj mänad till Kristiaria, och då hon för denna nordliga utflygt är engagerad af hr Hartkopff, torde det ej vara osannolikt att hon antingen på ditresan eller bortresan kommer att låta se sig åfven här i Göteborg. Lord John Russell och Handelstidningen. Vår kollega fortfar att finna sig belåten med öfverensstämmelsen mellan hennes och den ädle lordens åsigter i afseende på danska frågan. Det är visserligen hårdt, att ännu en gång nödgas intränga på detta område, men vi måste, dels för att påpeka ett misstag begånget af lord Russell i danska frågan, hvilket man nästan skulle anse oerhördt (och med Russell äfven af H. T.), dels för att gifva ytterligare stöd för riktigheten af våra i denna fråga förut uttalade åsigter. Den ädle lorden har nemligen i Underhuset d. 12 april förklarat sin stora ledsnad öfver att den gemensamma konstitution för helaj monarkien, om hvilken man kommit öfverens i de underhandlingar, som förts 1851—52, olyckligtvis aldrig blifvit promulgerad. Detta är ett högst väsendtligt misstag och af stora konseqvenser. Den gemensamma konstitutionen