— Hvem är då denne karl? frågade Brune. — En f. d. galerslaf, som sluppit undan från bagnon i Brest! svarade Fouchå. De tre unga männen sprutto till. — En förrymd galerslaf! mumlade de med en ton af djupt förakt. -Ja, återtog Fouch6. Han heter Roquefort, och är hufvudagenteo för en stark makt, hvars tillvaro j säkerligen dock icke kännen. Denna makt är oinskränkt, gigantisk, den sträcker sig från ena ändan af landet till den andra, till trots af lagar och embetsmän, af polis och annat, den är ett riktigt konungadöme, bildadt af samhällets afskum, ty den som ensam eger i sina händer denna makt, denna diktatur, benämnes af sina undersåter: Galtrernas konung! De trenne unga männen betraktade hvarandra med förvåning. — Och den der karlen. vid halmelden är en af tjensteandarne hos galörernas konung? frågade Brune. — Ja, svarade Fouch. (Forts.) —