ningsgrenar, i synnerhet accisen på de ställen der en sådan finnes. --Denna det nuvarande systemets uppbördskostnader äro dock icke det enda, som detta system kostar medborgarne. Det medför indirekta kostnader, som äro vida vägnar storre, ehuru de äro mindre lätta att beräkna och taga i betraktande. Största delen af de nu brukliga systemens beskattningsposter utgöras newmligen at indirekta skatter. Detta har till följd att man måste ålägga vissa hanlingar, såsom import af varor, idkandet af yrken 0. 8. v., vissa föreskrifter för att kunna komma åt de afgifter man ålaggt dem, och hvilka föreskrifter eljest alldeles icke skulle behöfvas. Utan denna anledning behöfdes alldeles icke några föreskrifter om lagliga farleder, om berättigade upplagsorter och lagliga hamnar Ingen tid behöfde då användas på förtullningar och tullsamt accisundersökningar och mera dylikt, och alla kunde då inrätta sina åtgöranden efter sin egen största beqvämlighet och fördel utan att bindas af några föreskrifter. Huru mycket dessa inskränkningar verka är omöjligt att beräkna, men att det måste vara ofantligt, kan man bedöma af de fördelaktiga verkningar, som åstadkommits af redan blott en obetydlig lättnad af sådana och likartade förhållanden. Huru hemmande måste man icke då anse att det som finnes qvar af sådana föreskrifter ännu fortfarande måste verka, och hvilken tillökning i rikedom är man icke berättigad att vänta att ett fullkomligt afskaffande af alla sådana inskränkningar skulle åstadkomma. Det är denna förlust af rikedom, som man icke märker derföre att den hindras från att produceras, som de nuvarande beskattningssystemen utom sina synliga uppbördskostnader kosta folket. Med antagandet af beskattning efter hvars och ens, så godt man förmått, utredda inkomst skulle deremot alla sådana slag af uppoffringar för skatternas uppbörd helt och hållet försvinna. — Stode derföre de nuvarande beskattningssystemen äfven öfver inkomstbeskattningen i rättvisa, hvilket de som vi sökt visa på intet sått göra, så skulle dock efter all antaglighet verkningarne af inkomstbeskattningens brist att kunna med full rättvisa utföras mer än fullkomligt uppvägas genom de fördelar, som inom nästan alla verksamhetsgrenar skulle erbjudas statens medborgare under mera obundna förhållanden. Men, skall man säga, ett på inkomsternas beskattning grundadt system skall oaktadt de fördelar, som kunde vara förenade dermed, impopulärt emedan ingen skall vilja låta ordentligt undersöka sina förmögenhets-förhållanden samt hvar och en hellre skall underkasta sig alla de nuvarande systemernas möjliga olägenheter än, att låta allmänheten kasta en blick in i sina affärers tillstånd. Vi erkänna anmärkningens riktighet, och det är just denna anmärknings riktighet, som gör att hela frågan tillsvidare är och förblir en utapi. Skall dock denna ovilja engång försvinna, och hvem vet om det icke kan ske snarare än vitro — dertill skall kanske blott behöfvas att kännedomen och bruket af den dubbla bokföringsmetoden skall blifva lika så allmänt utbredt som t. ex. konsten att läsa nu är — så skall äfven frågan om tullarnes och de indirekta skatternas utbytande mot ev inkomstskatt af ett eller annat slag äfven blifva en praktisk fråga, hvars lösning kanske skall utöfva samma omgestaltande på verldens förhållanden då, som det frihandelssystemets införande nu håller på att utöfva.