ternas första uppkomst gjort sig gällande i Amerika, att nemligen icke omvälja en president mer än en gång, och äfven det högst ogerna. Presidenten har då naturligtvis ingen utsigt att för en längre tid få fullfölja sina planer och naturligtvis icke heller så särdeles starka motiver att söka att stärka sin administration genom att vid densamma söka fästa de utmärktaste förmågorna. Och om äfven allmänna opinionen skulle ogilla en öfverdrifven omvexling af embetsmän, så har den dock icke något verksamt medel att ställa presidenten till ansvar dertör. Vitro derföre icke att det är uti det amerikanska statsskickets öfverdrifna demokrati, utan snarare deruti att det icke har tillräckligt demokratiska institutioner, som grundorsaken ligger till det missförhållande i de amerikanska embetsmännens ställning, hvilket vi tagit till utgångspunkt för vara betraktelser. Vi vilja nu till sist söka att sammanfatta de läror, som missförhållandena i afseende å embetsmännen derstädes synas oss gifva för handen. De äro, att embetsmännens oafsättlighet ingalunda är det rätta medlet att förekomma regeringens missbruk å detta gebiet, emedan det på samma gång det förhindrar missbruket äfven förminskar regeringens förmåga att utföra sina planer, utan att det rätta medlet att förekomma sådant måste ligga i förstärkandet af regeringens ministeriella och icke blott juridiska ansvarighet för handhatvandet af sin makt.