alskllliga fOIeR ev AA EE SMR SD IE mot Italiens anklagare i utlandet och hänvi-la sade derpå, aw den italienska rörelsen icke har något kränkande för den religiösa kän-lv slan, som hålles mycket högt i hela Itahens.s Detta skedde den 26:te mars, hvilken dag a är en af de många, som det nya väldet Ita-t hen särskilt bör betechna i sin historia såsom ll vigtig, ej allenast derföre att Italien på den-I5 samma tog ännu ett stort steg mot siut kon-I Pp stitueraude, utan äfven derföre att den stats-I5 man, som så segrande styrt Italions senasteln öden, denna dag kunnat och vågat förklara:la Skulle påfven halsstarrigt vilja vägra avtl!g emotuaga oss (i Kom), skola vi det oaktadtt törblitva våra grundsatser trogna. ttomna inlJ i Rom, skola vi genast proklamera Kyrkans skilq Jjande från staten och kyrkans frihetr. Nid attlt höra sädana ord på lLvaliens jord, som såld länge legat förtryckt och blödande under enfvY fåkunnig, utsugande prest-ohgarkis klor, ilarn minnet ovilkorligen tillbaka i påtvedömets hi-If storia vch själen höjer sig till Försynen jub-11 lande af tacksamhet öfver att de åndthgenlv kommit lå långt med verldens tribetsgång. S Ätven Österrike står nu närmare ån nå-l gonsin sitt fall, sin totala sönderstyckning.a Under det monarkiens tyska element fasthäl-je ler vid den nya skenkonstitutionen och hop-t pas på bättre tider, slita ungrarne och slaver sig loss. Det är ett otvetydigt telsluv al den jz ojemna, vacklande logik, som under en följd at år utgjort de österrikiska statsmännens or sta paragraf i regeringskonsten. Dessa ha nemhgen länge strälvat att utså split och oc nighet mellan monarkiens nationaliteter, att kunna genom söndringen beherrska. vide et impera! De ha lyckats, men till Öste rikes egen olycka, ty nationaliteterna inga ej numera på någon forsoning. Schmerlings inkallande i österrikiska regeringen var en gärd åt tidens frisinnade och konstiutionela anda, men Schmerling är framför allt tysk -ochi! blotta medvetandet derom gör honom omöjlig för slaver och ungrare. Sälunda börja nu de kroatiskt-slavoniska komitaterna att uppträda med en för regeringen trol. oväntad kraft. Komitatförsamhugen i Pvzega har nemligen nyligen beslutat nediägga protest mot av skicka representanter will riksrådet (alldeles i ötverensstämmelse med ungrarne) och uppmana samtlige kroatiskt-slavoniska och ungerska municipaliteter att göra på samma sä. Föri än Kroatien-Slavoniens statsrättsliga törhållande till Ungern blifvit ordnadt — heter det i motiveringen, — kan denna angelägenhet ej bl töremål för landtdagstforhaudlingarne. I Wien vet man dertöre hvarken ut eller in. Den unge kejsarens beslut, avt vilja 1 egen person oppna och leda den ungerska landidagens förhandlingar, har nu uppgitvits, och det påstås tillochmed att landtdagens öppnande blifvit ajourneradt tills om tre veckor, då det skall ega rum genom en med kongl. fullmakt utrustad kommissarie. Detta återtagande af ett förutfattadt beslut betecknas af alla såsom ett ojälvigt bevis på aw kejsaren nu känner i allo sin vanmakt gene rörelserna inne i landet, wil hvilken sjeltkännedom oroligheterna 1 de turkiska gräusproymserna äfven torde ha i någon mån me kat, då det ju är troligt, att oroligheterna eller upproret lätt skall sprida sig in i sjeltva Osterrike och gifva en fruktad luft åt den nu under askan glimmande lågan, hvilken behötver så litet för att blossa upp och få fart Händelserna i Montenegro och Herzegovina anses nemligen framkallade af franska och italienska agenter. Rysslands uppmani ill fursten at Montenegro att ej deltaga 1 resningen, utan förblifva lugn, har denne icke heller hörsammat, utan tvärtom besatt högslätten Bibor, hvarigenom förbindelse med Serbien åstadkommits, i hvilken senare provins upproret väntas snart skola bryta lost. Emellertid gör turkiska Porten sig å sin sida beredd att om möjligt mota den hotande faran. Han koncentrerar trupper vid Irebinje och andra stå vid Gacko och Behsce. För ogonublicket är det lugnt, men insurgenterna och montenegrinerna rusta sig af alla krafter. Alla söder om Trebinje och Gacko liggande städer hatva underkastat sig fursten af Montenegro, hvilken nyligen haft en sammankomst med de i Skutari residerande konsuler, ehuru man likväl ännu icke känner mötets resultat. 8 I förl T D a k c I ryska Polen vill det synas som reformerna skulle pågå. För den allmänna undervisningen skall nedsättas en särskild komite. Direktör Wielopolski har fått i uppdrag att reformera skolorna. Högre läroanstalter och en akademi i lagfarenheten (således ej något allmänt universitet!) skall inrättas. Petitionsratten är medgifven. Att polackarne ej skola låta sig nöja med dessa skenforbättringar, ha