uträvta någov mot Frankrike. Den polska och irländska katolicismen måste redan nn — då. romerska hotvet ingenuug förmår hos de resp. regeringarne — anse Pronkrise sisom beskyddare, och det är således uen mellaaeuropeiska, nemligen den tyska, som aferstår. Antingen nu Osterrike, som är dvu tyska katolicismens stöd, går segrande ur kampen mot Ungern-Italien eller icke, skall såkerigen i alla fall dock den tyska kyrkans ställning till en af Frankrike beroende påtve blitva helt annan än till en italiensk obervende andlig suverän. Hon måste oviukorligen soka alt för säkra sig Om en större sjeliständighet, och borjan härull är redan gjord, i det alla de nyare konkordaterna skakats i sin grundval samtidigt med kyrkostatens politiska krisis. Om Ludvig Napoleons stora plan kommer till utförande, skall han genom en enda kopp bragt de romanska (och cen de! at do slaviska) nationerna i Europa medelst deras kyrkliga institutioner under Frankrikes polska ofvervälde eller direkta inverkan, och om de germanska folken svka kyrkligt trigöra sig, har ban sin hand med i deras spel. Det är ej en statskupp, utan en tfolkkupp. Lagueronnieres svar på Antonellis skarpa note mot den lörres kända broschyr väntades med snaraste skola utkomma i Paris. Del skall, såsom man påstår, bland annat innebålla äfven den kupklusion, som saknades i hans broschyr. Pätven mi vehalla hvad han änun för närvarande har, men måste Inga på att det italienska parlamentet må halva sina sessioner i Rom. Vidare föreslås Italiens styckande 1 wenne kovnungariken, ett nord.igi under Viktor Emanuel och ett sydligt under en prins al huset HSavoyen. — Detta är en lösning, som icke tillfredsställer någon och säkerligen tillkommit för att hölja de nuvarande förhällandena 1 mörker. Ett rykte går i Paris, att lagstiftande kåren snart kommer att upplösas. — Kären förefaller troligen regeringeu nagot olaägug just nu, då diplomatien är som bäst 1 lärd med sina dunkia machinationer. Uti italienska deputerade kammarens session d. 15 mars, har grefve Cavour besvarat en at Audinot gjord interpellation 1 afseende på Kom med eit erkånnande;at, atv en diskussion öfver detta ämne är vade tidsenlig och nyttig, och lofvade aut d. 21 mars atgitva nägra förklaringar. — Det omtatas tor öfrigt i Puru, det grefve Cavvur fast beslutat, alv lemna iran sig utrikesportioljen. Jag bör ej törspiila min tid i onytugt tal med her diplomater , skall han hafva sagt, LItahen hur mycket av göra och de finansiela angelägeuheterna krätva hel vår uppmärksamhet?. Nigra tros skola bli hans efterträdare. Syriska konferensen 1 Paris har, ofileielt, beslutat, att franska ockupationen ma torlängas till den 5 juni. Oroligheter tyckas ha varit nära av utbryta i Pest, för alt döma eller ett telegram deritrån till Wienerudn. Der Wanderei, hvari det heter: UOaktadv uiviluga appsviglingsförsok rådde sakerv lugn, och sjellva ungdomen uppträdde medlande, emedan don ogillade några manifestationer. sedan 1 går äro alla polisvakvkoutor indragna, och kvmmunen ombesörier sjelt ordningens uppriavthul lande. — Närmare underrättelser saknas. Framför oss ligger ew märkligt telegram från Joniska darne, dat 12 mars, lemnande ett nytt bevis på nationalitetskänslans belydelse och vigt i våra dagar. För någon tid sedan öppnades nemligen Joniska parlamentet. Det adressutkast, som joniska parlamentet nu antagit till svar på öfverkommissariens budskap vid parlamentets öppnande, betecknar det brittiska skyddsherravaldet såsom enda orsaken till det onda, hvarat dejomwska vurne lida. En deputerad fordrade omröstning öfver anslutningen till Grekland. En annan. upplast en framställning till Europas regering tolk mot brittiska protektoratet. — Kammaren ajournerades härefter på sex månader, Lord John KBRusseil har i engelska Underhuset på gjorda interpellationer svarat, au Pnglands intressen i Adriatiska Hatvet angå joniska öarne. — Sir J. Hudson har aldrig sagt, att Garibaldis sicilianska expedition erhållit Sardiniens understöd. England har atrådt Sardinien från att på någor sått understödia ett anfall af ungerska legionen nå Dul