vin ofvertygad om, ant man måste gripa skarpt. in, och man är desto mera bosluten, act gå! krattigt tillväga, som man fär veta, alt en stör! reaktionsplan usyttas a bringas 1 verket. Från Paris skrifves an dervarande regerimgi Macs mindre belarar ett anfall på Venetien af rasbadt iastan man vet, all Garibaldi ieimoat Cavrera och Maddlarnd umankomst med uanenska och unger-k paleloter, San octi anfalt från Oster oh tabelakugt der an Iuer. och det påstås att vissa tycka hot icko vari väns Josefs alstet arsnotet räd och löften från un inverka na F Va benque ee Man via bära! och hans ytrande vid afskodo dater om ett snart Aerscende. Vi anföra dessa rykten och korrespendenibe oda för I i I utan stt nabardrivis dock vilja gå I s deras sannvuakbot; de jemaa alud cv uv iu spation öfver dugens simning. De en desetom nn, at franska regeringen tulrådt exkussen Frans alt alreca från Rom, såframt) det är honom kärt undvika ytterligare för-j vecklingar. Måntro ej Napoleon skall vital bLevagna Erans halssiarvighet, såsom en före-Å vänning för sig, att draga sina trupper tillbaka under påstående att han med sitt militära beskydd ej vill lemna något stöd åt de ständiga forsöken av sönderslita der förnt blödande Italien? Det är dock en möjlighet. och de:till en välkommen möjlighet. -Att man r Turin dock är icke så alldeles utan misstro, visar bäst det, att sertiocska regeringen skickat förstärkningar ull sma för poster längs Mineio, emedan hon, såsom det säges, vill förekomma en befarad invasion at hertigen af Modena. Att denna fruktan ej är allde!es ntan grund, finner man deraf att en mängd mynt med hertigens bröstbild på cirkulerar på gränsen och att man kommit på spåren en statsfarlig korrespondens mellan modenesiska embetsmän samt avdliga och utlandet. Diskussionen inom franska senaten angäende adrescutkastet är af visst ntresse, me t dock derföre att partierna der upptrvöda mera distinkt emet hvar van laom denna me ndra. än man nte vari än lejala församing. Det är också på! ens he tand eter gall som ötgörtemat. Markide de Recehejaquelin höll et! längre tal, hvar: ban I slöotet törklarar, att han ce) skall bifalla adrvessntsastet, tv kyrkans frihet och revolationens frihet äro tvenne alldeles olika saker, och han kan icke, såsom udresse tyckes göra det, nppoffea pålven åt konung Viktor Emauvel. Nenaten måste förkara, om. den vill gifva Rom till pris eller icke, den. måste bekänna sin tro; men det svar man föreslår oss, är oss icke värdigt. I poltiken skulle jag kunna förlita mig på kejsaren, som är ansvarig för sina handlii :: men I dev religiösa frågan anförtror jag mig åt Ingen. Derpå erhöll baron Heeckeren ovdet och förklarade ig önska en bestämdare form at de ställen ul adressen, som angå romerska och italienska frågan. Den romerska fråtgan, vitrade han, har en dabtel surakter, en religlös och politisk. Tvenne ander ävo omm sina gränser vorksamma för Pc hgionen, det protestantiska England och det katolska Frankrike; det förra, i enlighst med sin nattonalkarakter, genom enskilda bemödanden, det senare genom missioner, hvilka bero al påfvedömet. Men påfvedömet kan ej skydda missionärerna; dessa skulle DH martyrer, om Frankrike icke skyddade den. Om mar beröfvar påfven hans veridsliga vilde, skatt han otvitvelaktigt äfven hafva nundre andlig makt. Hvad vore påfven i Fontaineblean? Franska besättningen måste yvarstanna I Rom, säl nge påtvens säkerhet är botad. Tal. uppmanade derefrer till att uttala ett högt tadel öfver piemontesiska regeringen och beröm ofver konung Frans Ii. Derså reste sig Pietri och twvade i motsatt riktning. Vi utdraga här nr havs tål följande: När kejsaren besintade, atv skydda Piemaont mot Österrike, lifvades han at önskan att öfverleman ins lion iu sig sjelt och trån Frankrikes grvnser at saa en förlig och djert granne. Bredvid all vår benns dran för kejsarens hofsamhet torde det kanske nn vara tillåtet att beklaga, det de franska vapnen framgång I Italien icke hingre fulltöljdes; det var så Jätt, och många föfånga förhoppningar skulle då ha försvunnit och mycket bårdnaekadt esensinne ha öf. vervunnits tillika med de österrikiska vapnen — många at de svårigheter. som straxt derefter uppstode och hvilka ävnu i dag äro orsak till bekymme: Ah andan nns och onlot All sånnmglt