teckning; och det tillskrifves presternas infly. tande, att landtfolket nedlade en del af sin: besparingar i detta företag. Emellertid ut gör katastrofen ännu det allmänna samtals ämnet. Allmänne åklagaren har strängeliger tillsagts från högre ort, att ned största opartiskhet bedrifva rättegången. Det är säkerli gen i sammanhang med denna sorghga hän. delse, som den finansiela nöden i Turkiet tilltager i så hög grad. Turkiska regeringer hade väntat sin räddning från Mires, och då nu denne stryker, måste naturligtvis regeringens förvirring bli ofantlig. Apropos turkiska regeringen, tyckes det Osmaniska riket stå nära sin upplösning. Frankrike och Ryssland sträfva att slita sönder det och England skall svårligen kunna upprätthålla det, fastän det biträdes af Österrike, en vän som England snart måste öfvergitva och hvilken det ej kan biträda, om Ungrarne revolutionera. 1 Italien lyckades England, tack vare Napoleons dubbla och förhaliga politik, förskaffa sig varm vänskap at der nu uppstående stormakt, men skall Frankrike låta kugga sig ännu en gång, då det nu blir på allvar fråga om att bilda en mäktig stat i Europas sydöstra hörn i stället för de murkna väldena Turkiet och Osterrike? Det blir på denna fråga hrr poliviei närmast ha att rikta sina blickar; vi skola ock snart söka i någon mon belysa ställningen, sådan vi uppfatta den. De nu pågående oroligheterna 1 norra dolen at turkiska väldet kunna betraktas såsom förebud till den väntade stormen, hvilken uppsuger i sydost, såtramt de ej, genom at utbryta för tidigt, komma något olägligt för vederbörande. 5,000 insurgenter och montenegriner sägas nemligen hafva vfverfaillit staden Bichar 1 Bosnien(?), mördat 50 museimän och yvinnor, plundrat husen och stuckiv dem i brand. I engelska Underhuset har lord John Russell på förfrågan svarat, att ryska noten ull Turkiet innehåller häftiga beskyllningar mot detta senare, hvilka England rådt sultaneus regering att fullständigt gendritva, att England vägrat deltaga i Syriens ockupation och att syriska konterensen ajournerats till d. I Maj inuev. år. Några wienertuidningar påstå, att Kussuth möjligen skall al ungerska landidagen bli vald till palatin al Ungern. Staden Kecskemet har nyligen valt honom tillika med Klapka, Tirr och andra landstförvista patrioter til sina representanter och det anses icke vara osannolikt, att Kossuth skall d. 2 April infinna sig 1 Often, for att intaga sin plats i riksdagen; ty såväl hans dom som alla andra bestämmelser at österrikiska regeringen alltsedan 1849 rörande Ungern hatva ju förklarats ogiltiga. Det anses dessutom vara säkert, at kKossuth i London fabricerat 140 millioner floriner i pappersmynt på de ungerska statlsinkomsterna. 140 millioner utgöra återstoden af de 200, som ungerska riksparlamentet voterade till fäderneslandets försvar år 1848, hvaraf endast 60 millioner upptogos.