13 8 25,3285 — Val Vär Nar U, II Mulet vie . 225,331 4 0,31 4,451 0,95 SO. 1 I Snö . 191 25.358 — 1,5 3,79 0,93 SO. 0,5 Mulet Från Utlandet. Föorhandlingarne vid de olika representantkamrar, som nu sammanträdt eller snart skola samlas, äro vid betraktande af den invecklade politiska situationen i Kuropa af natur att bora vid sig tästa den allmanna uppmärksamheten. Sedan man förgätves väntat att i Napoleons trontal få några upplysningar eller uttalad ett bestämdt angitvande at Fraukrikes närmaste politik, har man riktat blickarne till England, den fria konstitutionalismens närvarande äålsklingstillhåll. Utrikesministern tord John kKussell har ock på interpellation at Disraeli i Underhuset atgilvit en i rättframma och ganska distinkta ordalag aftavtad redogörelse for Englands politik gentemot lvalien och Frankrike. ,Engelska regerimgen, säger han, ,har gång efter annan förklarat det vara sin poltik 1 itahenska frågan, att icke forsöka påtvinga italienska folket nä gor regeriugslorm, uvan otverlemna åt det, alt Bjeliv ordna sma egna angelägenheter, såsom det bäst tycker. Regermgen har afvikit från dessa båda satser, att man maste öfverjemna ivalienarne åt sig sjeltva och att det etter freden i Villatranca är önskvärdt, att gora det ur denna fred framgångna fördraget ull en borgen tör Europas lugn, 1 öfvervygelse om att ltaliens och Sardiuiens sak tjenas bäst dermed, alt det ej störtar sig vansinnigt i ett nytt krig. Hr Russell ullägger vidare, alt han ej skall inlemna nägon ny retormbill, bvartore man börjar tro, att Russell etter 40 ärs ihärdig kamp, nu gitvit saken vappt. Det bådar ej godt tör reformens framgång. HSäsom bekant väcktes i Undorhuset motion om att regeringen skulle framkomma med någon reformbill, men saken föll med 129 röster mot 46. — I Ufverhuset gjorde earlen af Derby d 5 Febr. under adressdebatten en jemnforelse mellan det magra engelska och innehållsrika franska twontalet, samt yttrade sig angående torhållandena till Frankrike i afseende på syriska frågan. Han hoppades på ifredens bibehållande, men ansåg dock, att freden tyvärr beror af kejsar Napoleon, hvars trontal ej låter särdeles lugnande och hvars sjörustnmingar hota England. BEarlen Granville svarade, att den politik England följt emot Frankrike hvarken grundar sig på blindt förtroende eller misstroende. Den allmänna på kontinenten rådande rörelsen skall, hoppades han, snart försvinna. Adressen gick, såsom förut är nämndt, slutigen igenom. Vid Underhusets session d. 6 d:s uttalade Fitzgerald sig fördömande om lord John Kussells kända Uktoberdepesch, emedan den förnekar noninterventionsprincipen och forsvarar farliga revolutionstendeuser. Han be: gärde dessutom att få förklaring öfver Englands förhållande till Frankrike. Lord Russell försvarade den tadlade depeschen och sökte bevisa, att Sardinien icke gerna kunnat underlåta, att inskrida i Neapel. Enskilda fal konstituera ej någon allmän regel, tillade han Belgiens och Greklands resning har foru ätvenledes rättfärdigats. Lord Russell för klarade derefter, att sultanen och Englanc äro ense om sammanträdandet af en kon ferens för lösande af den syriska frågan. Har uttalade till sist sitt hopp om fredens bi behållande och anmärkte, att han ej dela: den preussiske konungens åsigt om nära före stående hvältningar. Den 8 förklarade lord Russell på gjor förfrågan i Underhuset, att ingen Druserhöt ding skall afrättas utan den europeiska kom missionens tillåtelse. I Paris har nu statsrådspresidenten ut lagstiftande kåreuv framlagt Frankrikes ,, blå bok, hvari hufvudsatserna i afseende på de! utländska politiken framställts sålunda: I Ita lien non-intervention, men i händelse af krig garanti för verkställande af fredsfördraget Villafranca; påfven har begärt, att fransk ockupationen skall fortfara; regeringen ställe makterna fritt, att konferera angående de sy riska angelägenheterna, och har ej heller nå got emot, att en af makterna deltager i in terventionen; denna uppgift är ännu ick löst; den dansk-preuwssiska stridigheten är rent tysk natur, men Frankrike råder ick JT rr on rr oo ll blan cessinNnE