Hvarjebanda. Tvegifte. I Konstantinopel tilldrog sig nyligen följande händelse: En ung, skön och temligen förmögen grekinna hade just firat sitt bröllop i sina föräldrars hus, och alla, med undantag af bruden sjelf, voro vid det bästa lynne i verlden, då plötsligen en svärm unga män, festligt klädda rusade in bland gästerna, omringade bruden och försvunno med sitt rof lika hastigt som de kommit. I ett hus, beläget ett godt stycke från brudens eget hem, hvarest hennes kusin, som var hennes hemlige älskare och som nu enleverat henne, bodde, af väntades hon andra gäster och af en annan prest, och inom en timmas förlopp blef den sköna bruden vigd för andra gången. Man tror sig veta att grekiska myndigheterna ämna tvinga henne att återvända till sin första brudgum. Lotterivurmen är mycket allmän bland de lägre klasserna i Kyrkostaten. Icke allenast drömmar utan äfven mer och mindre lyckliga eller olyckliga tilldragelser ha sina motsvarande nummer. Har ni hört, berättar man, den och den har drunknat! —Skönt, gudomligt, det betyder g88.! — Min dotter har feber. Bravo, 18, 28, 48. En äkta man finner vid sin hemkomst sin hustru i ett förtroligt tete a tete med en älskare. Himlen vare lofvad! utbrister han, rusar ned för trapporna och till Lotteriet för att köpa ett nummer. I Rom föll en kolhandlares son ut genom fönstret och skadade sig farligt. Innan fadren hemtade en läkare, hopsummerade han sonens ålderstal, timman då olyckan inträffade samt n:o 56, hvilket är det tal som motsvarar ett dylikt fall, och tog dereftet en tern på lotteriet, Han vann, sonen dog, men många fäder afundades honom. Ett par älskande förkorta sina dagar, folket skyndar hals öfver hufvud till lot terikollektörerna för att köpa nummer. I Venedig faller en Österrikisk soldat af hästen; folket skockar sig omkring honom medan han ligger afsvimmad på marken, rifva af honom hans regimentsoch bataljonsnummer, undersöker med profana händer hans blodiga linne för att finna regimentsnumret derpå o. s. v. Enhvar anser mannens olycka såsom ett tecken ofvanifrån. I Rimini vandrar en lifdömd förbrytare till afrättsplatsen mellan tvenne bödelsknektar. En gammal käring följer troget efter honom. Då och då tilltalar hon honom, men då hon tränges så långt tillbaka att hennes ord ej nå hans öron, gör hon bönfallande miner och stora gester. Är det delinqventens moder? . . . Ingalunda, det är blott en som spelar på lotteriet och vill veta tal. Ett original. Från Marienbad skrifves: En lord Waarth, som sedan sex veckor tillbaka dricker kreutzbrunn och tager gyttjebad i Marienbad, tyckes vilja komme ordspråket, att en svala ej gör någon sommar på skam; ty lord Waarth, med sex millioner mark banko i räntor och med en temligen stark dosis engelsk egenhet, gör midt i vintern det eljest öde Marienbad lifligt, och gifver mycket att prata om sig i hela trakten. Alla menniskor vilja se den engelske Cresus och med alla, barn, fruntimmer och herrar, språkar han, ehuru han knappt kan tala ett tyskt ord. Han begåfvar de fattige på det frikostigaste med penningar och klädesplagg, far i en liten vagn omkring med brunnsflickorna på promenader, jagar i de närliggande Königwarteroch Töpler-revierena, begåfvar rikligen dervarande jägeripersonal och låter det i ymnighet skjutna villebrådet ligga orördt, ty lorden är en förträfflig skytt och pasionerad vän af jagt, som han ej sällan på det mest extravaganta sätt, när andra utvägar tryta, improviserar åt sig; så lät han för kort tid sedan köpa ihop nästan alla traktens dufvor och inbjuda gäster till dufjagt. Han tillställde i hotel Klinger, der han bor, ett stort kalas till hvilket ortens alla bättre familjer blefvo inbjudna, och på aftonen lät han afbränna et pPräktigt fyrverkeri, som i den tysta vinterqväller öiorda en färtinganda affalst