int detta derigenom att den låtit platsen stå si vesatt under ett års tid. In Tvenne veckor efter Retzius dog Israölo! (vasser. De begge berömda männen voro tr ländiga antagonister, emedan begge stodo pålle tt läroverks bästa. Hvasser var en utmärkt !4 ersonlighet. Hans inflytande på personer jo ar verkligen magnetiskt. Han var rikt trustad både till hufvud och hjerta. Ta-0 ren citerade ett längre yttrande af Hvas-; er angåeende egenskaper, som borde finnas n os en läkare, bifogande den anmärkningeni? tt dessa just voro att finna hos Hvasser I5 jelf. 8 En sådan personlighet kunde ej annat b n vara i besittning af sina lärjungars kärek, och Hvasser egde den också i hög grad. ir Ett talande bevis derpå var att när han nå-t yra år föresin död råkat i svårt ekonomiskt f vetryck och såg sig nödgad att besluta försäljningen af sin kära boksamling, hans gamla ! ärjungar sammansköto den erforderliga sumnan för alt bespara honom detta steg. Detta gladde men förvånade icke Hvasser; det öfverensstämde helt och hållet med hans eget tänkeoch handlingssätt. Han hade ju sjelf offrat det bästa han egde — sitt hjerta och! sin verksamhet. Hvasser var lättrord likt Geijer och fattade snart eld, men uppbrusnigen räckte icke länge. Han var en lycklig talare, och ehurn han icke nyttjade något koncept vid sina föreläsningar gjorde han sig icke skyldig till några vmläsningar. Hvasser föddes 1790 i Dalarna. Han blef med. doktor i Upsala och trenne år derefter professor i Finland. Han älekade högt detta sitt adoptivland men längtade dock tillbaka till Sverige. 1829 blef ban med. professor i Upsala. Carl Johan Ekström föddes 1808 och blef redan som aderton års yngling anställd som sjukhusläkare. 1813 och 1814 tillbragte han i Tyskland, och 1815 bef han med. lic. och kir. mag. Under många år åtnjöt han anseende såsom Sveriges störste kirurg. Han var högt beundrad af sina lärjungar, och detta är lätt förklarligt. Hans föredrag voro under hållande, hans yttre intagande och dessutom utmärkte han sig genom vänlighet och ett bumant väsende. Men huru berömd läkare han än var, trodde talaren honom ha misstagit sig om sin rätta kallelse. Han egde neml. en mycket ovanlig administrativ skicklighet och skulle säkerligen varit på sin rätta plats i en riksförsamling. Såsom ordförande i Sundhetskollegium gaf han prof på sin talang i administrativt hänseende. 1833 blef Ekströmer ledamot af Vetenskapsoch Vitterhetssamhället och erhöll dessutom många andra utmärTkelser, som här kunna förbigås. i Att en persou på samma gång är lycklig I skald, skicklig matematiker och utmärkt läkare i lär sällsynt nog. Detta kunde dock sägas om I doktor Schönbeck, hvilken man var utrustad -med mer än vanliga förståndsgåfvor. Tjuge tlår var han ledamot af Vetenskapsoch Vit terhetssamhället och vid sjuttiofem års ålder -Idog han härstädes. Hans rykte var grund: å lagdt på annan ort, då han bosatte sig i Gö -Iteborg. Ett sällskap, vid namn Herberget -Ihvari Tegner var själen, existerade för sex tio (2) år sedan i Lund. Schönbeck, som di tvar yngling, var en af Herbergets gäster oci började snart dikta i den tegneriskå genren ;j Hans lyriska stycken datera sig från denn; tid, men snart drefvo praktiska studier sång elgudinnorna på flykten, och senare presterad 1han endast sorgeqväden och sånger i glada lag tt 1811 blef han docens i fysik. Längr ts I fram anställdes han som läkare vid Lund 1. lasarett. 1835 blef han stadsläkare i Göte t, borg, och erhöll snart här en vidsträckt oc et lönande praktik. Han hade en ovanlig fö! ig måga att vinna sina patienters förtroendi o-IDen sjuke glömde sina lidanden för har ;n ) underhållande konversation. Han var gerr igsedd som gäst i glada samqväm, och ha et länga af sällskanskfvet. men tio år för