gosse slagits med andra gossar. Den engel-; ske ministern kunde icke låta bli att småle! åt detta svar, men lugnade sig, då Alexanders nyfikenhet tillfredsställdes derigenom. Denna resa till Paris utgjorde anledningen till att Walter Scott langre fram skref Napoleons historia. Men dessförinnan skref han alltjemt romaner förunderligt skyndsamt, hvilka dock, oaktadt den snabbhet, hvarmed de producerades, voro alltjemt lika fulla al poetiskt innehåll. Hans snilleskapande kratt, som genom karakterernas mångfald och naturhghet, närmar honom Shakespeare, mattades icke, och endast då han beträdde en mera obekant terräng, såsom 1 sina medeltidsromaner lvanhoe, Quentin Durward och Talismanen eller då han lät hänföra sig af sin antiqvariska vurm, såsom i Kenilworth blet han stundom långtrådig. Fastän i England och ätven utomlands hvarje nytt arbete all författaren till Waverley emoswogs med sti gande bifall, bibehölls anonymiteten, ehuru den med tiden blef allt genomskinligare. Först 1827 erkände Walter Scott sig tormligen såsom Waverleys författare, men desstforimnan hade han då och då tillåtit sig skämt, som röjde hemligheten. Så hade t. ex. strax efter Pevenls publicerande en herre i Frankrike skrifvit vill honom och bedt honom sända sig sina arbeten, hvaremot brefskrivaren utfäste sig att uppvakta med ett parti champagne al bästa qvaltet. 5cow lat genom sin lorläggare tillställa honom sina dikter och sina romaner och erhöll tillbaka en sändning, som mera motsvarade gifvarens känslor for törtattaren, än böckernas penningevärde. -Kox burgh-Club, som bestvd af bokvänner och biblromaner, utnämnde författaren at Waverley till sin hedersledamot, och Walter Scott tackade i dennes namn och bad om tillåtelse act när han kom till London bevista klubbens sessioner på den okändes vagnar. De ofantliga honorarier, som han erhöll, ulläto honom avt hålla öppet hus i Abbotstord, hvilket han ständigt tllbyggde och förskönade. Gäster från alla länder och af alla stand infunno sig der. Sjelfve konung Georg IV aflade ett be sök hos honom der, och alla författare i England, på den europeiska kontincuten och i Amerika, som gjort sig något kända, blefvo der på det gästuriaste emottagna. Många voro de, som besökte honom af blott nylikenhet, och nästan oräkneligt var antalet at de bref, hvarmed han öfverhopades. Stundom voro de at det besynnerligaste slag. En gång, berättade han sjelt tör sin vän lord Melville, ,öppnade jag ett nyss anländi paket utan att rätt betrakta adressen. Till min förskräckelse fann jag deri en tragedi i manuskript af en ung dam i New-York, som bad mig i hötliga ordalag av jag skulle läsa stycket och göra behöfliga rättelser, skritva en prolog och en epilog, och soka skaffa det ett gynsamt mottagande på Drurylane-teatern. Sedan skulle jag se mig om efter en förläggare och sörja för etv vackert honorarium. Nu först föll det mig in att se på kuvertet, och jag fann då att paketet var ofrankeradt och att jag måste betala cn liten nätt summa 1 porto. Det var hårdt nog, men saken stod icke att hjelpa, och jag underkastade mig mitt öde med en suck. Några veckor deretter erhåller jag äter ett stort paket och jag öppnar det åter i distraktion, utan att närmare betrakta det. Man föreställe sig mina känslor, när samma sorgespel faller ur paketet jemte en epistel, hvari författarinnan säger, att när det förra skeppet afgick, var det stark storm, och att hon sände ett duplikat för den händelse att det vore förloradt. På den tiden befann Walter Scott sig på höjden af sin lycka. Högt uppburen a sina landsmän, och firad af alla bildade na tioner, en lycklig make och familjetfuder, hade han icke brist på jordiska egodelar. Har hade ett skönt herresäte, och hans ekonomi ola ställning tillät hanom att försköna ocht