HH Göteborg ad 23 Januari 1861. Christina församling. Komministersvalet i går utfoll sälunda, att 335 personer algilvit 421 4 röster, hvarat wlltöllo: vice komministern G. Sellman at 264 pers. 33v röster; v. pastor LP. D. Hellberg al 53 pers. 74 Ya röster; v. past. och kommun. U. A. Colhander al 10 pers. 10 roster; 5. M. adjunkten UC. W. Thornqvist at 4 pers. 4 röster; tt. I. hosp. pred. J. I. Magnusson at 3 pers. 2!3 röster; kaleketen Sv. Ifvarsson at 1 pers. 1 rost; SN. M. adjunkten J. O. L. Govenius ingen röst. Sex röster kasserades. Vetenskapsoch Vitterhetssamhället. Det af kaptenlöjtnanten Gadelis 1 gär afton hällna loredrag, ull hvilket samhället inbjudit allmänheten, olvervars al ett sturL auval ähvrare och ahörarinnor. Till foremål för sit toredrag hade talaren valt månen, den at alla mmlakroppar, som befinner sig närmast 05s och hvilken derföre näst solen ådrager sig vär största uppmarksamhet, likasom den älven ar den, om hvilken vi hatt ulltalle av furskalla oss basta kännedom. Talaren gjorde månen i tvenne skilda alfseenden till toremål ir sina betraktelser, forst i afseende a dess tforhallaude 1 verldsystemet och narmast vart eget planetsystem samt sedermera 1 afseende a densamma såsom tysisk verldskropp. — 1 det förra alseendet tramholl talaren torst månens twefaldiga rörelse, dess rörelse kring sin egen rotvauonsaxel, dess rorelse kring jorden samt dess rörelse tillsammans med jorden kring solen. Vid månens rörelse kring jorden uppehöll sig talaren litet vidlyftigare samt visade huru genom densamma och den olika ställning månen derunder kom att intaga uil solen och jorden, de olika mänfaserna uppkomma ätvensom huru at samma orsak i forening med den elliptiska tormen at månbanan, en storre hastighet i månens rörelse uppstod vid nyoch fullmäne än vid första och tredje qvarteret, samt förklarade uppkomsten af soioch mäntörmörkelser. 1 det han sedan kombinerade månens tre olika rörelser med hvarandra, visade talaren vidare huru den omständigheten, avt manans omloppstid kring sig sjell var densamma som dess omloppstid kring jorden, den företeelsen uppstod, alv manen ständigt vände samma sida till jorden, så när som på de små törändringar, som fororsakades genom dess såkallade vibration. I det senare atseendet, månens förhllande säsom fysisk verldskropp, redogjorde. talaren först för de gamlas hypoteser angaäende månens beskaftenhet samt omtalade huru vi först genom Galilei, som var den förste som riktade tuben mot himlen, tingo bestämdare begrepp om densamma, säsom varande en kropp at ungefär lika beskaltenhev som vår egen jord. Derefter framställde han de arbeten som sedan dess blifvit gjorda tör av taga reda på beskalftenheten at månens yva ända tills man varit istäånd att uppgöra de fullständiga månkartor som vi nu ega, hvarvid han isynnerhet framhöll mätningarne al höjden utat de i manen förekommande otaliga bergen. Slutligen visade han att månen icke har någon atmoster eller åtminstone en i högsta grad tunn, samt besvarade med anledning derat trågan om möjligheten at organiskt Int på dess yta, dermed, att det i alla händelser måste vara af helt annan beskattenhet än det vi känna på vår jord. — Undör föredraget förevisades flere teckningar äfvensom en mäånkarta för att närmare åskådliggöra dess innehåll. Göteborgs revier. För 2 å 3 år sedan fästade härv. sjoassuransförenings direktion Eltstyrelsens uppmärksamhet på såväl den es 4 . i 1 Fot KP oo 2