En konfederation åter af de trenno skandinaviska staterna blir en aktningsvärd fiende för Ryssland och en tillräcklig stärk damm mot Preussen inkräktningelusta. Desto bättre har Preussen äfven andra stora motståndare att dragas med för den händelse att det vill gå agressivt till väga mot Danmark. England kan ej tillåta Preussens stärkande på Skandinhviens bekostnad, emedan den nödiga jemnvigten mot Ryssland i Norden då skuile vara rubbad; och Ryssland sjelft åter — så ironiserar verldshistoriens gudinna — hvarken kan eller vill tillåta Preussen bli en stormakt äfven till sjös, då det deremot tror sig icke skola ha något att frukta af ett status quo. I den franska halfofficiela tidningen Constitutionel af d. 11:te försäkrar nemligen en brefskrifvare från Petersburg, att Ryssland fast beslutat icke tillåta tyska förbundsdagen inblanda sig i Danmarks angelägenheter, till hvilka det äfven räknar de slesvigska. Ryssland skall tillställa Preussen en note i denna anda. I Petersburgs diplomatiska kretsar, der man gillar detta beslut, tror man att Frankrike och England dela Rysslands åsigter. Franska ,, Moniteuren, som förlarar, det man förutsett, att Preussen och Österrike skulle bli ense vid förbundsdagen om hertigdömenas angelägenheter, meddelar, enligt bret från Tyskland, att danska förbundsgesandten erhållit befallning om att lemna Frankfurt, så snart förbundsdagen antager den foreslagna förbundsexekutionen i hertigdömena. Men äfven i Tyskland höjas många röster mot en våldsåtgärd mot Danmark. Sålunda säger , Köln. Zeit. : ,Må vara en förbundsexekution i Holstein, men att dervid knyta den förväntan om att Danmark derigenom skulle föranledas, att äfven i Schlesvig företaga en grundlig ändring till förmån för tyskarne, är en galenskap. De personer, som förstå något af saken, nemligen de anseddaste Schlesvig-Holsteinare, äro af en motsatt åsigt. Hvad skulle väl också föranleda danskarne till eftergifvenhet nu? De veta, att de vid ett inskridande af Tyskland för ögonblicket skulle ha ej allenast alla Europas makter på sin sida, utan äfven, afsedt derifrån, alla fördelarne, eller snarare, att Tyskland alldeles icke kan föra något krig emot dem. Det fauiga Jylland bekymra danskarne sig föga om, och ett sjökrig kan Tyskland icke föra, emedan det ej har någon flotta. Så länge Tyskland ej antingen eger en flotta eller åtminstone förbund med en sjömakt, är det dåraktigt att tala om , att draga i fält mot Danmark. Äfven , NationalZeitung och den demokratiska , Volks-Zeitung yttra sig 1 samma anda, den senare förklarar äfven att Preussen genom exekutionen skulle ,,förnöta sina krafter och sättas ur stånd att begagna dem, der Preussens kallelse och tidsomständigheterna trängande fordra det. Att Sverige dock skulle, såsom det partis innersta tanke är, hvars åsigter Handelstidningen behagar kolportera, förbinda sig med Preussen mot Danmark, vore vansinnigt och lika dåraktigt det att öfvergifva Danmark. Telegrafen har ändtligen talat och medfört den mycket efterlängtade underrättelsen om att franska flottan lemnat Gaöta och att stillestånd inträdt. Detta tillskrifves allmänt Englands inflytande och England skall äfven högtidligt ha törklarat, att det ej skall vidare tillåta någon makt inblanda sig i Italiens angelägenheter. Frågan blir nu, om konung Frans skall på underhandlingarnes väg förmås att med godo lemna den fotsbredd mark han ännu eger qvar af det rike han genom sin eländiga regering och sin omenskliga grymhet förverkat. Man hoppas, att han skall lyda de många kloka mäns inrådan, som söka förmå honom att resa, heldre än att ytterligare öka blodsutgjutelsen vuch försvåra eländet inom fästningen, samt genom sin envishet ständigt framkalla nya lika olyckliga som onyttiga upprorsrörelser, hvilka alltjemt bibehålla sig i Abruzzerna. Från Neapel skrifves åtven under d. 28, att talrika upploppsrörelser egt rum derstädes, hvilka dock straxt bli undertryckta. Många orostiftare, deribland en mängd muratister, ha blifvit fängslade. Nästan hela Neapels garnison har skickats till provinserna. Afven sjöledes ha trupper skickats till Abruzzerna. En del bourbonska a (TT —I as —-— — mm mm mm an PA uma AA