Han sammankallade sin familj och sina tje nare, och berättade dem förhållandet med det ano nyma brefvet samt omtalade de hotelser, det in. nehöll; han tillade att en annan i hans ställ skulle jaga bort dem allesammans efter den ryg liga tilldragelsen som varit nära att sänka hans hus i sorg och förtviflan, men att han tvärton behöll dem alla qvar i sin tjenst, räknade på de. ras trohet och kärlek, samt öfvertygad som har var att de ingen skuld hade i detta brott. Som likväl en okänd och förskräcklig fiende svurit hans och hans familjs undergång, så besvor han dem att uppmärksamt vaka och icke öfverlemna sig åt några onda tankar, i händel. se att denne okände fiende skulle söka vinna några af dem på sin sida. Tjenarne stodo vid denna oväntade underrättelse liksom träffade af åskan. De föllo alla till hans fötter, svuro honom en oföränderlig trohet; de gräto och snyftade, de förbannade af allt bjerta den eländige skurk som hotade deras g9ode herre och komprometterade deras egen heder. Van vid att läsa i menniskors hjertan insåg rådsherren genast att de som omgåfvo honom voro oskyldige till det brott, hvilket han inom sig misstänkt dem för. En vecka förflöt. Köksgossen fick tack vare sin ungdom och helsa behålla lifvet, men han