Såsom misstag måste vi fortfarande anse hr M:s sats att kolsyran vid utandandet sjunker till golfvet och der slutligen bildar ett mäktigt lager. Alltsedan lagen för gasers jemvigt blifvit känd, har man förkastat denna äsigt, och genom de subtila undersökningar, hvilka, i och för en ändamålsenlig ventilation, blifvit företagna i Tyskland, Frankrike och England, har det visat sig, att kolsyrehalten i bebodda rum alltid är större vid taket, än vid golfvet. På grund häraf hafva också de ventilationsapparater, som hvila på den af hr M. antagna åsigten, förklarats odugliga. Men vi hänvisa, för korthetens skull, hr M. till de många förtjenstfulla skrifter i denna fråga, som under senare tider utkommit i utlandet. Genom ett noggrannt studium af desamma, torde det lyckas honom att konstruera en duglig luftvexlingsapparat. — I anledning af hr M:s tvärsäkra uppträdande i denna fråga och i anledning af hans stolta förklaring avt icke återtaga någon at de satser, han der uttalat, kunna vi icke underlåta att påpeka några af hans öfriga misstag. Så t. ex. vidhåller hr M. ännu Liebigs indelning af födoämnena i närande och värmande, oaktadt denna, blott kemiska, åsigt blifvit vederlagd at Moleschott, Lewes och flertalet nyare fysiologer. — På samma kemiska grund betraktar hr M. de kolhaltiga födoämnena såsom bränmaterialer, hvilket nyare fysiologer bevisat vara ett stort misstag; och lika grundfalskt är hela hr M:s resonnemang om andedrägtsprocessen. Likaledes beträffande lifsprocessen, då han pathetiskt utropar: det är under sömnen, som lifsorganerna gå för full machin, Fysiologien bevisar dock, att lifsverksamheten under sömnen är nedstämd, hvarmed ock sammanhänger den iakttagelsen, att vi afköndra mindre kolsyra under sofvande, än vakande tillstånd. — Men det blefve alltför tröttande att upptaga alla hr M:s misstag. Vi sluta derföre vår epistel, bifogande den önskan, att han ville något litet nedstämma sina anspråk och se sig litet bättre för, innan han härnäst uppträder såsom allmänhetens lärare. 3:0o Ex ungue leonem: Vi kunna icke misstaga oss, då vi iden 3:e skribentens vidtsväfvande traser och stora gester igenkänna den lika djupsinnige som mångsidige och käcke korporalen H. Men Hr. H. har för tillfället öfvergifvit arenan och bestigit den lärda kathedern, hvarifrån han håller ettlångt föredrag öfver — ventilationsfrågan, tror läsaren — nej! öfver den rätta vetenskapliga methoden, hvarunder han slungar ett väldigt strafftal mot den stackars X. Ehuru vi icke kunna inse hvad sammanhang detta har med ventilationsfrågan, som blifvit löst utan all vetenskaplig method, kunna vi icke underlåta avt göra några anmärkningar vid Hr. H:s föredrag, hvarigenom han troligen åsyftat att vinna rykte såsom lärd inför den olärda delen af sina läsare. Men vi skola snart tå se huru det står till med lärdomen och den deraf skärpta omdömesförmågan. På samma gång Hr H. för egen del söker skydd bakom Liebigs auktoritet förebrår han oss för auktoritetstro. Men ins. besitter tyvärr icke den afundsvärda förmågan att kunna gro på hvad som helst, till och med borddans och psykografi, blott dertöre att mångas erfarenhet konstaterat det faktiska af fenomenerna. Vi tro fastmer icko på någonting alls, så fort det strider mot hvad vi veta. Om t. ex., Hr H. säger oss, att han konstruerat en likbent triangel, hvars vinklar vid basen äro olikstora, så anse vi oss kunna a priori förkasta denna upptäckt, utan att taga fenomenet i närmare ögonsigte. Ett dylikt förfarande stämplar H. såsom hyllning åt en trosartikel, — men det ärl då åtminstone en trosartikel, som har den! egenskapen att vara en vetenskapsartikel och just derföre ovederlägglig, om än H. fyl-I ler hela Handelstidningen med krior deremot. Beundransvärdt är emellertid hr H:s mod att: