ansenlgt Ullokat och fullkomnat sitt krigs och marinmateriel och dessutom hvarje är an vändt stora summor på fuorbättrandet af lan dets kommunikationsmedel, förmedelst härtil bestämda ordinarie utgifter. Att jemte de förda krigen, hvilkas omkostnader betäckts genom statslån, kunna göra så stora extra utgifter inne i landet, skulle Frankrike endast förmå genom ett fortsatt tillökande al dess statsinkomster. Itressantast är dock redogörelsen för tillståndet af Frankrikes offentliga skuld. för 1851 för 1860 1) Consoliderad skuld a) Räntor 239 m. fr. 348 m. fr b) Amort.fonder 64 , , 95 2) dette viagere a) Militärcivi pensioner 36 63 b) LifstidsNn räntor EE, nn 8n 3) Speciallån för kanaler och allmänna arbeten I n hönn 4) Sväivande skuld 23 29 pn 5) Cautionsskuld 6 5 nn Summa 385 mill. tres. 560 mill. fres. Om man, för att kunna framställa de verkliga utgifterna för statsskulden, härifrån afdrager dotationerna å amorteringsfonden och räntorna å de densamma tillhörande räntebrefven för 1851 med 76 millioner och för 1860 med 132 mill. fres, och deremot till de för 1860 förfallna rentes lägger räntorna för 1859 ärs statslån med 26 millioner fres, så uppgå dessa uppgifter: för 1851 för 1860 1) Consoliderad skuld Räntor 227 m. fr. 327 m. tr. 2) Dette viagere Militärcivilpeusioner 36 63 Litstidsräntor 8, n 8 x 3) Speciallån för kanaler I bb Ijöpn 4) Sväfvande skuld 28 , 29 ) 5) Cautionsskuld 6 5 Summa 309 mill. fres. 454 mill. tres. Bland ofvannämnde afdragna 132 mill. inbegripas de 40 mill. fres, som ställts disponibla för det verkliga uppköpet at rentes för 1860, men förmodligen komma att användas till bestridandet af allmänna utgifter. Tillfölje häraf ha således de verkliga utgifterna för franska statsskulden sedan 1851 arligen stigit med 145 mill. fres. Det nominela kapitalet å Frankrikes statsskuld oberäknadt miltäroch civilpensionerna, hvilka egentligen icke höra hit, utan mera till den förvaltningens vanliga, löpande utgifter, utgör således: för 1851 för 1860 1) Consolid. skuld: Räntornas nominela kapital 5,226 m. fr. 9,350 m. tr. 2) Kapitalet å litstidsräntorna 100 , 100 , 3) Speciallan för kanaler etc. 90 60 4) Svätvande skuld 65l 750 , 5) Cautionsskuld 217 rr 250 ) , Summa 6,284 mill. tres. 10,51v mill. tres. Detta gifver en tillökning å det nominela kapitalet sedan 1851 af 4,226 mill. fres. Det verkliga beloppet af denna kapitalskuld och densammas proportionela tillökning bör likväl icke antagas så högt. Ty under det år 1851 5 , rentes utgjorde hutvudbeståndsdelen af den konsoliderade skulden, ha desamma försvunnit tillfölje af konverteringen år 1852, och i stället för dessa utgöra nu 42 o rentes nästan hälften af hela den konsoliderade skulden. Dernäst äro nära två tredjedelar af kapitalskulden om 10,510 mill. tres förräntbara blott till 3 9g, och kursen å 3 Yo rentes, till hvilken de kunna köpas å Börsen, brukar svälva mellan 67 och 70 ?,. Vid upptagandet af de sista statslånen kon;raherades 3 Vy, rentes åren 1854—56 till 552 Yo och år 1859 till 60, Ya. Det torde derföre vara riktigare, att kapitalisera rentes och lägga till grund pariserkursen å 4!, 9Yy rentes. Då erhåller man: för 1851 för 1860 5,044 mill. fres. 7,489 mill. fres. och med tillägg af kapitalskulden å N:ris 2—5 .... 1,058 , 1,160 on ma Ar