och Po uthärda fiendens angrepp, sedan ett halft århundrade tillbaka tör Österrike varit orsaken till alla dess nederlag. — TI 4:de kapitlet söker förf. bevisa, att det måste bli Frans Josef mycket lättare, att uppgifva det för honom blott tyngande Venetien, än det var att afstå Lombardiet, alldenstund det förra hvarken, såsom Böhmen och Ungern, öfverlemnat sig sjelf, eller blifvit eröfradt, eller tillfallit huset Österrike genom giftermål eller arf. Dess anslutning förskritfver sig från knappast 60 år tillbaka och har egt rum genom ett förfarande, som visserligen kan af politiska skäl förklaras, men icke legitimeras. Bestämmelserna i fördraget i Campo Formio hafva förfogat om ett fritt folks öde, utan eröfring och oaktadt dess högtidligaste protester, på hvilka snart följde diplomatiens foreställningar. I 5:te kapitlet framhålles, att Venetien måste, då det sjelf ej kan lemna betäckning för omkostnaderna för sin militära besättning, för Österrike blott vara en orsak till svaghet och ruin. Man kan ej väntäå, att venetiånarne, nedtryckta af skatter, hvilka blott användas, för att bibehålla dem under ett militäriskt förtryck, som är dem olidligt, och hvilka dessutom vid sina portar kunna se skådespelet af det fria och förenade fäderneslandet, skola kunna förmås att lugnt underkasta sig sina beherrskare. Besättandet af ett land, der armåen icke räknar en enda anhängare, och hvars befolkning hvad ögonblick som helst kan kalla 24 millioner bröder till sin befrielse, förutspår snarare en tillväxt än förminskning i utgifter. I brist af kredit skall man höja afgifterna öfver de skattskyldiges förmåga, göra rikets andra provinser missnöjda genom de bördor, som hota att framkalla deras ruin och genom deficit sökande nödgas hemfalla åt finansiela katastrofer. — I 6:te kapitlet visas att, äfven om Österrike skulle nödgas utan ersättning afträda Venetien, det dock skulle vinna derpå; och en försäljningssumma af 5 till 600 millioner fres skulle i väsentlig mån bidraga till upphjelpandet af dess finanser. Den kejserliga skattkammaren skulle i senare fallet kunna betala sin skuld till Wienerbanken, och denna skulle, genom de tillflytande kontanterna utifrån, komma i stånd, att åter inlösa sina sedlar mot metallisk valuta. Den på fredsfot indragna armeen skulle göra det möjligt att undvika de onaturliga skatterna, betäcka deficit och strax återställa jemnvigten i budgeten, under. det jemväl betydliga summor skulle kunna användas på allmänna arbeten. De österrikiska papperen skulle snart stiga till pari; ett stort resultat för ett land, som i närvarande stund ej skulle kunna utrikes kontrahera ett lån å 5 proc. till högre kurs än 49. Om man rådfrågade den allmänna omröstningen och om österrikiska regeringen i öfra och nedra Osterrike, Steyermark, Kärnthen, Böhmen, Mähren, Tyrolen, Kroatien, Ungern, Galizien, Siebenbärgen och Dalmatien uppstållde frågan: , Skola vi afträda Venetien till Italien mot en summa af 600 millioner?, skulle alla folken inom monarkien råda till detta stegs tagande och armåens opposition skulle nedtystas af de allmänna bifallsropen. 7:de kapitlet omhandlar det stora intresse, som besittningen af Venetien har för ltalien, så att sjelfva penningpunkten lätt skulle kunna öfvervinras. I 8:de kapitlet föreslås, att högtidliggöra försäljningen genom alla makters direkta eller indirekta deltagande och garantera det erforderliga lånet. Att ingen af makterna skulle vägra sitt deltagande i denna garanti, förmodar förf. i 9:de kapitlet, derföre att detta lån skulle framkalla ett ,,definitivt fredstillstånd och komma deras egna, för det mesta skakade finanser till godo. 10:de kapitlet stärker argumentationen genom hänvisning på de skräckscener, som skulle kunna uppstå inom fyra månader, om Italien icke lugnas genom Venetiens afträdande. ,Europa har aldrig kännt sig så hotadt af en sådan syndaflod, som den, hvilken inom fyra månader måste välla fram tillfölje af ställningen inom Italien. Österrike är rustadt, Italien beväpnar sig. 24 millioner revolutionerade menniskor ha kastat utmaningshandsken åt herrskaren öfver ett af de mäktigaste riken i Europa. Om kriget bryter ut, skola Frankrike, Tyskland samt Ryssland nödsakas att deri deltaga; det skall bli till en allmän brand. — 1ll:te kapitlet innehåller ett lottal öfver den roll, som finanserna spela i nyare tid, för att uuderlätta uppfällandet af de stora pligter rättvisan föreskrifver och hvilka utgöra samfundets storhet och sanna välgång. I 12:te kapitlet bevisas åter, hvilka välsignel