Mo ee en rr rt RR RO KRK ÅR Göteborg d. 15 December 1860. Allmänna Rådstugan om tretionde penningen i går middag var ovanligt talrikt besökt. Man blef ovilkorligen påmind om sammanträdena rörande nya begrafningsplatsen, särdeles den gången man befarade dess förflyttande till Hisingen. Efter uppläsande at de temligen vidlyftiga handlingarne erhölls ordet af grossh. L. Bergman, som påpekade att 114 i Reg.-Formen har afseende på riksståndens privilegier och således icke kunde ega tillämpning i ifrågavarande fall. Ef ter en protest mut Drätselkommissionens uttryck att sökandena (hr Bergmans namn läses i spetsen för de 217 underskrifterna) icke skulle vågat förneka afgiftens laglighet, förklarade han sig emellertid icke ha något emot kommissionens förslag under förutsättning al en nedsättning till en procent på köpesumma eller taxeringsvärde. Handl. Julius Lindström anmärkte att kallelsen gåfve anledning till den felaktiga föreställningen, avt Borgerskapets Åldste skulle för sin del gillat Drätselkommissionens förslag om en afgift af två procent. Man hade föreställt sig att sakens afgörande berodde på Magistraten och Borgerskapets Aldste; men önskade, att stadens innevånare skulle yttra sig om åtagandet af en mindre afgift. För två procent hade ingen röst höjt sig. Emellertid ansågs formtelet icke utesluta möjligheten att här diskutera frågan om en lägre afgift. Ordf. Borgm. Evert, som uppsatt ifrågavarande kallelse, ådagalade att han i kallelsen afsett den så väl af Drätselkommissionen som Borgerskapets Åldste i något olika ändamål framställda begäran om stadens innevånares hörande. Diskussionen om en lägre afgitt vore ingalunda utestängd. Herr Lindström uppläste nu, med några små för tilltället gjorda ändringar, en vid Borgerskapets Åldstes öfverläggningar af honom uppläst utredning al frågan, hvari så väl stadskamrerens som Drätselkommissionens argumenter mot Gårdaköpsafgiftens borttagande punkt för punkt genomgingos. Anförandet, som utmärkte sig genom den parlamentariska vältalighet, i hvilken hr Lindström har få medtäflare, vann ett allmänt godkännande, uttryckt genom lifliga bravorop. Talaren ogillade till alla delar afgitten, tramförallt ur moralisk synpunkt, men ville för sin del, för att undgå de hinder, hvilka torde lägga sig i vägen för 30:de penningens snara beyuskaffande, icke ha något emot en afgift af !4 eller högst 1 procent, utan undantag för hus i iörstäderna. Mag Hedlund yttrade sig i det hela i samma syftning. Man borde vara tacksam för det af auktoriteterna gjorda erkännandet af stadens innevånares räwughet att ätminstone moraliskt inverka på frågans lösning genom enhälligheten af här uttalade åsigter Det stora antalet af närvarande intresserade personer gåfve visshet derom att man här skulle påyrka afgittens borttagande eller ned sättande. Talaren tycktes icke dela åsigten om det demoraliserande i lagens kringgående ge: nom de fingerade bytena. Åtminstone åter kastade han beskyllningen för egennytta på stadskassan, som ville behålla den ifråga varande obilliga och olämpliga afgiften. Sär skildt vigt lades på det hinder, som genom densamma uppstodo för handeln med fastig heter och för spekulationen i husbyggnader Inkomsten vore så obetydlig, att den latt kun de undvaras. Snart nog skulle atgiften en dast betalas vid försaljning på offentlig auk tion. Grossh. J. 4. von Holten ansåg diskus sion obehöoflig och begärde proposition om afgiftens fullkomliga borttagande eller ned