Article Image
191 25,564 — 3,8 —A 3,011 0,90) S0. 10 ) Mulet I Rättegångsoch Polissaker. En dyr borgensförbindelse. Sistl. Måndag vor till förhör inför poliskammaren inställde sågare Carl Zetterberg, förre kronoarbetskarlen Johan Ed vard Lind och båtsmannen vid 1:ste Bohus kompar N:o 74 Niclas Andersson Strömberg, att ansvara, fö det de Fredagen d. 30 sistl. Nov., kl. omkring e. m.,, å Smala vägen midtför värdshusidkaren S. I Anderssons värdshus, antastat förre nattväktare Petter Olsson, boende i huset N:o 17 i Majorna 6:te rote, och med våld släpat Olsson med sig ti hustru Hållanders i närheten varande värdshus, fö att förmå Olsson att betala en krogskuld å 3 rd rmt, hvari han hättade till bemälda hustru Hållandei Vid förhöret härom uppgat Petter Olsson, at sedan han, som ifrågavarande dag arbetat tillsam mans med Zetterberg och Lind, efter slutadt arbet och derför erhållen betalning, skulle begifva sig hen till sin hustru, för att lemva henne en delatarbets förtjensten, hade Zetterberg och Lind tillirågat ho nom, om han icke ville tölja med dem till hustr Hållanders värdshus, der de sagt sig vilja bjud Olsson på en sup, hvilken inbjudan Olsson dock at slagit. Sedan Lind härefter frågat Olsson om ha icke nu tyckte det vara tid på att betala sin krog skuld till hustru Hållander, och Vlsson härpå svarat att han nog vid tillfalle skulle göra detta, hade s väl Lind som Zetterberg, en under hvardera armen fattat tag uti Olsson och, oaktadt Olsson stretat emo at alla kralter, med våld släpat honom med sig på väg till Hållanders värdshus, då under vägen di båtsmannen Strömberg tillkommit och jemval vari bebjelplig med aw borttöra Olsson ull uppgitn stället. Olsson, som fann allt motstånd forgaives måste vika tor ötfvermakten och toljde dertore slut ligen godvilligt med till Hållanders värdsbus, der sedan de inkommit i värdshusrummet, hustru Hållan der, som der då innevarit, i triumterande ton ut ropat: ,tack ska ni ha för det ni tog hit den be dragaren, hvarefter Olsson skulle bisfvit af såvä Lind och Zetterberg som hustru Hållander tvingar att betala sin skuld, hvilken han dock icke kunna tillfullo liqvidera, utan endast erlagt en del derat men deretter Olsson emellertid sluppit undan vålds verkarne och, efter att hafva fått vidkännas denn: för tillfället opåräknade utbetalning, begitvit sig på hemvägen. Lind och Zetterberg, härefter förhörde öfvei deras emot Olsson begangna våldsamhet, erkänd bäda att de vid tillfället emot Olssons vilja bortför honom till Hållanders värdshus, samt uppgåtvo så som anledning till denna ueras emot hustru Hållan der förekommande artighet, att de båda hos denn: senare iklädt sig borgen tör Olssons krogskuld, hvar före de, då de visste att Olsson för ulltället vor stadd vid kassa, velat att han skulle betala sin skuld helst de i annat fall riskerade att, i följd at sin in gångna borgen, få betala skulden, enär de känd Olsson såsom en dålig betalare; men förklarade så väl Lind som Zetterberg att de icke blitvit at hustri Hållander uppmanade att taga fast på Olsson, uta hade sådant skett af egen ingifvelse och för att fred: deras eget skinn, helst de hade svårt nog att kunne betala sine egne skulder för att icke derjemte kom ma i klistret för andra. Båtsmannen Strömberg, som sade sig hafva till. kommit först efter det Lind och Zetterberg redar fått tag uti Olsson och medan desse som bäst hålli på med att föra bort honom, vidgick väl att har hjelpt till härmed, derigenom att han bakifrån skju tit fram Olsson i ryggen, men att han, som ej veta hvarom frågan var och i allt fall icke haft något at hvarken vinna eller förlora på affären, lånat sitt bi träde härtill endast för att, såsom han yttrade, de skulle så vara och på det kommersen skulle gå så mycket lättare för sig. Hustru Hållander, hvilken blifvit inkallad för at upplysningsvis höras, påstod att hon hvarken af Lin eller Zetterberg emottagit någon borgensansvarighe för Olssons skuld och att hon icke heller gifvit den i uppdrag att, på sätt som skett, med våld utkräfv: skulden, men förmenade Hållander, att det vore möj ligt det den hos henne anställda skänkjungfru anta git Linds och Zetterbergs borgen för Olssons sknl och möjligen gifvit dem i uppdrag att, för deras eger kredits skuld, ställa om att skulden blefve betald och förklarade härefter Petter Olsson äfven att har aldrig anlitat Lind och Zetterberg att ingå någor borgen för honom hos hustru Hållander. Målet remitterades at poliskammaren för vidare fullföljd till vederbörlig domstol, som, i afseende 4 de båda borgersmännen Lind och Zetterberg, torde komma att tillämpa 20 kap. 7 8 missgerningsbalken som stadgar ett års fästning och ett hundrade dalers böter för dylika försök att befria sig från ingångna borgensförbindelser. Emellertid förklarade poliskammaren så väl Lind och Zetterberg, som Strömberg skyldige att genast träda i häkte, hvarföre de ock bletvo till celltängelset införpassade. Stölder. Sedan hustru Christina Pettersson, boende i f. d. Yvonska huset, der hon har nykterhetsvärdshus, sistl. måndags afton i polisen anmält. att

5 december 1860, sida 3

Thumbnail