Article Image
Från Utlandet. (Berl. Tid.) Tillintetgörandet af påfvens verldsliga makt tyckes visserligen icke bekymra den katolska verlden så mycket som man väntat, men det saknas ej betydelsefulla kännetecken till att det sista steget i denna sak, påfvens frivilliga eller tvungna afresa från Rom, skall bringa en ny faktor fram på den politiska skådebanan, der hans verksamhet ännu endast visar sig härflyta ur det dolda. Man har länge talat om att Pius IX skulle resignera eller öfverlemna sin andliga makt och myndighet åt en annan sjelfvald kardinal, och man har nyligen nämnt engelsmannen Wiseman såsom härtill bestämd. Det kan svårligen förutsägas, om ett dylikt vikariat skulle vara i sin ordning eller bli erkändt; men säkert är, att ifriga katoliker beklaga sig öfver, att deras kyrkas nuvarande öfverhufvud eger en alltför godmodig och eftergifvande karakter, och att de, påminnande sig förhållandena under medeltiden, nu skulle helst se en Hildebrandt eller liknande kapacitet på S:t Peters stol. Dessa zeloter vänta förgäfves att påfven skall använda det sista medlet, den stora bannlysningen, och om möjligt ett dermed i förening stående religiöst uppror mot de exkommunicerade furstarne. Man kan visserligen ej betvifla, att nutidens ström icke låter hejda eller afleda sig genom dylika medel; men det är dock lika otvifvelaktigt, att en stor del af befolkninger, icke allenast i Italien utan äfven i Frankrike, Spanien, Belgien och andra katolska länder ännu alljemt låter gig blindt ledas af presterskapet, mest derföre att detta har folkundervisningen till största delen i sina händer. Detta är isynnerhet fallet i Neapel, der det katolska presterskapet har ett långt större inflytande, och der påfvens anseende just tillfölje af afståndet är vid större än i Rom och Kyrkostaten. — Flere biskopar inne i provinserna sägas ock ha uppmanat påfven, att utfärda en bulla till det neapolitanska folket, för att understödja upproret. -Det är isynnerhet de garibaldiska förordningarne med syftning till en allmän religionsfrihet, som framkallat denna förbittring.

22 november 1860, sida 3

Thumbnail