EA ASSA SEE Utan att ännu veta hvad som skulle följa af detta underliga äfventyr, gick den lärde öfver tröskeln. Till höger fanns ett sammetsdraperi, som dolde en öppning, hvilken förenade kabincettet med ett rum nästintill. Det var från detta rum rösterna hördes. Van Helmont hade knappast tagit tre steg framåt i kabinettet, då han helt tvärt stannade; han hade kännt igen den unge La Chesnayes röst; han smög sig derpå sakta fram till dörren och lade ögat till en öppning på draperict. Ingen muskel spändes i hans ansigte, hans orörliga anletsdrag antogo j något särskilt uttryck, fastän han så nära intill sig kännt igen Reynold jemte tvenne andra män. Dessa båda voro maskerade. Van Helmont lyssnade. Tvenne tankar hade liksom blixtar genomkorsat hans hjerna. Han tänkte först rusa in till de tre männen och förvirra dem med sin plötsliga närvaro; men det skulle varit att söka en säker död, utan allt gagn och nytta för någon. Derefter funderade han på, att ofördröjligen begifva sig till ståthållaren af Paris, La Guiche och dHerbaut, och genast låta arrestera Reynold med hans båda kamrater; men han skulle då nödgas aflägsna sig och troligen förlora frukterna af en upptäckt, som en lycklig slump kunde erbjuda honom. Hvem kunde dessutom förutse följderna