den ovanliga freqvensen, som att pluraliteten denna gång var en helt annan än den som fattat det af organisten öfverklagade beslutet. Församlingen beslutade efter en långvarig och liflig diskussion med stor enhällighet att något besvär öfver Landshöfdingeembetets utslag icke skulle anföras, ehuru meningarne voro så delade om motiverna för detta beslut, att det lemnades alldeles omotiveradt. Sedan det derefter afgjorts att någon fråga nu icke skulle förekomma om den organisten för några år sedan tills vidare beviljade dyrtidsförhöjning i lönen, beslutade man omsider efter en längre diskussion, hvarunder åtskilliga förslager framställdes rörande beloppet af den på Landshöfdingeembetets utslag grundade löneförhöjningen, att denna skulle uträknas med antagande af 1,000 rdr rmt såsom ordinarie lön, således med afdrag afnyss omtalade dyrtidsförhöjning, uppgående till 200 rdr rmt; hvaremot sakens uppgörande i öfrigt öfverlemnades åt kyrkorådet. — Med afseende på den i andra rummet förekommande frågan om 2:dre domkyrkoadjunktens lön under ledigheten, beviljades domprostens begäran att få till aflöning åt den eller de prestmän, som efter afl. mag. UC. J. Johnsson tjensten bestridt eller, intills ny ordinarie adjunkt blifvit till Församlingen missiverad, framdeles bestrider, disponera den åt andre adjunkten beviljade påsköreersättningen af 1,200 rdr för helt år, dock endast intill utgången af nu löpande kalenderår. Den adjunkterna personelt beviljade löneförhöjningen af 300 rdr rmt hvardera, kommer således att tills vidare icke utgå för andre domkyrkoadjunkten. Biskopsembetena bhfva icke denna riksdag indragna. Endast borgarståndet har bifallit detta utskottets förslag. Deremot hafva de 3 öfriga stånden sammanstämmmande beslutat en reglering af biskopslönerna. Landtmarskalken vid innevarande Riksdag. Det var icke utan, att vi ej drogo på munnen då vi af stockholmstidningarne erforo att ridderskapet och adeln beslutat pregla en 26 dukaters guldmedalj öfver sin landtmarskalk ; men skrattmusklerna slappades då vi erforo, hvad landtmarskalken yttrat vid en för honom af ridderskapet d. 12 d:s gifven middag. Sådana ord förtjena att bevaras och borde med guldskrift inristas å någon ledig plats å riddarhusets väggar, der de ständigt stodo för höglofliga ståndets ögon. Landtmarskalken, grefve G. A. Sparre yttrade neml., som svar å en för honom utbringad skål, följande: Jag beder få uttala mina innerliga önskningar för ridderskapet och adelns medlemmars välgång. Hvad framtiden kommer att innebära kan igen af oss veta, men det veta vi, att tidens ström är mäktig, att en hvar bör gifva akt på dess tecken och ej mot denna ström sätta dammar som bräckas, utan söka föra den inom den fåra, som leder till fäderneslandets sanna väl! Att ridderskapet och adeln, som främst bland landets representanter, aldrig låtit sig öfverträffas af något stånd i fosterlandskärlek, jemväl i framtiden skall ådagalägga samma tänkesätt samt med klokhet och nit deltaga i och söka leda de allmänna ärendena till det allmännas bästa, det utgör mitt hopp och min fasta förtröstan ! Stockholms börsförenings sammanträde i torsdags, i och för den föreslagna ändringen i börstiden, var temligen talrikt besökt af såväl aktieegare som af andra föreningars ledamöter. Efter mycket liflig diskussion beslöts att ingå till bemedlingskommissionen med anhållan att börstiden måtte förändras till kl. Y,1-7,2 e. m. Dörrarne skulle dock öppnas kl. 12, men ovilkorligt stängas kl. 42. Nu öppnas dörrarne kl. 1 och stängas sällan före kl. 3 e. m. En förståndig uppmaning har i Lid köpings tidning en insändare låtit utgå til hvarje husbonde, att mera behjerta sina under