Article Image
0 PD OO VANN UV MM VÄ MV DOUVILLLIARLUCI na söka i tid förstärka sig — ett försök, sor vi dock tro vara fåfäng ly Preussen ä halft liberalt och liberalism ullhör ej et Warschauerprogram, det skall dertöre troli gen draga sig undan från de båda , kusiner na. Osterrike står på branten at sin under gång. Det lider at statskroppens lungsot förstörda finanser och hotas snart med et slaganfall: revolutionen. Kyssland sjelft ha inre reformer att ombesörja, har äfven stor anlag för lungsot, men kan ännu måhänd: botas genom att hålla sig hemma och för: låg diet. Koalitionen kan, som man finner dertöre väl teoretiskt proklameras, men stöte! vid sitt utförande på alltför många och stor: praktiska hinder, att kunna bli så särdeles farlig. Tänk om genom , verldsandens ironi mötet 1 Warschau skulle blifva första direki verkande orsaken till uppresandet af en ny, sjelfständig tron i Warschau, på samma ställe der absolutisterna nu snart skola som bäst rådslå om medlen att fortfarande kunna hålla sina något bångstyriga folk till ,,tukt och Herrans förmaning. Preussiska ministeren har, enligt telegram från. Berlin, anhällit hos prinsregeuten at Preussen, aw vid Warschauermötet icke ingå några förbindelser, som skulle kunna binda Preussens tria händer, hvilken begäran prinsregenten bifallit. — Österrikes och Preussens umbassadorer vid ryska hofvet, grefve Thun och baron Bismark Schonhausen, skola närvara vid mötet, hvilket säges äfven skola ofverlägga om Savvyiska frågan samt Schweizs neutralitet. I Paris vill man veta, att oroligheter utbrutit i Ungern. Denna underrättelse är likväl förhastad, men hvad som ej skett, kan snart ske. Regeringen har neml., såsom bekant, betallt utskrifning af allt vapenförl manskap, deribland alla de gamla Honveds från krigen 1848—49; dessa ha i stora skaror flytt till skogarne och stepperna, och fastän de ännu icke stört lugnet, kan man likväl förutse, att de skola allvarligt sätta sig till motvärn, om man anställer jagt efter dem, och kanske skola de äfven otvergå til fientliga angrepp, om ledare af adeln eller borgareståndet sluta sig till dem. Turkiske storviziren skall anträda en finansiel resa till London och Paris. Furst Danielos mördare, Kadik, är af österrikiska auktoriteter dömd till döden. Senare Post. Enligt Patrie skola Garibaldisterna först d. 20 företaga sitt hufvudanfall på Capua, således vid samma tid ungefär, då Cialdini kan ha hunnit fram med sin armekorps. Den halfofficiele Constitutionnel innehåller för d. 12:te en artikel, hvilken man velat anse vara högst märklig, i det den godkänner den af Garibaldi ledda revolutionen, i hvilken ingen annan nation kunde anse sig ha rättighet inblanda sig. Han inträngde i Neapel med sitt band, ej för att eröfra, utan för att ingifva folket den anda, som var det nödig i striden mot en opopulär regering. Deremot ropas ve öfver Sardiniens invasion i Neapel, hvilken ej ens föregicks af någon krigsförklaring och under det Neapels represenant ännu befann sig i Turin. Piemonts invation står i strid mot alla af detsamma sjelf iberopade grundsatser. Tidn. visar derefter, utt Sardinien, genom att låta sina trupper inränga i Kyrkostaten, jemväl kränkte neutraitetsprincipen. Grefve Cavour lät då förstå ut han handlade så, för att hämma Gariballis inflytande. Nu är det deremot tydligt, tt han skickat trupperna, för att hjelpa honl m. Sardiniens uppförande beklagas, och det 1 år inför Europa stå till ansvar för det steg 1 let tagit. Europeiska makterna måste naturNM igtvis oroas genom dylika störanden. Det r Europas pligt att godtgöra glömda rättigheter ) ch att påminna den regering, som så begagk at sig af ett lägligt tillfälle, om den vörd-sk ad hon bör hysa för de lagar, som äro binande för alla stater, derföre att de äro grun-l,, ade på råttvisa, civilisation och folkets inessen. te Hvad är Sfinx-majestätets mening med jr fvanstående utfall mot Sardinien. De glöm1 a rättigheterna — ångrar Napoleon att han it saken gå så långt som den gått? EllerK detta en rökelse för Warschaufurstarne? )M Nag r . , str Från Konstantinopel skrifves, att Perserna vi unnit en stor seger öfver Turkomanerna vid ) sti KR

16 oktober 1860, sida 3

Thumbnail