Article Image
att nu sälta honom på det hala, som man säåger, begärde man vid ett plenum att få del al de aktstycken, som angliugo sardinska truppernas inmarsch i Umbrien och Markerna, aktstycken, hvilka iman utspridt skola imuehålla underhandlingar med Frankrike om ön Sardiniens afträdande vill denna senare makt. Cavour förklarade sig visserligen ej kunna bifalla den interpellerandes begäran, emedan diplomatien för närvarande sysselsabie sig med denna Iråga, men ansåg sig skyldig att jätva den under denna frwmustållda begäran dolda insinuation med den högtidliga förklaringen, aw det hvarken linnes något oftentligt dokument eller något enskildt fördrag, alv hvarken nagra underhandlingar eller samtal egt rum, eller att någon enda makt gjort eller begärt förslag, som kunde angaå atträdandet al et enda tum italiensk jord. Man hoppas Cavour med denna förklaring skall ha tystat i afseende hära sina vedersakare, fastän dessa 1 lord Russels note till Sardinicn, der dessa hemliga ofvorenskommelser omordas, ha ett så godt stud. Emellertid är det säkert, att de olika kabinetlterna fått myror i hufvudet, och ovilkorligen vilja veta alt ett sådant hemligt fördrag existerar. Endast detta visar tillräckligt, 1 hvilken grad Napoleon gjort sig misstänkt af alla sina kärälskliga kusiner. Vi kunna ej annal än med den varmaste och sannaste glädje här inrycka några rader, utdragna ur en korrespondens till Neapel: Dagens största märkvärdighet är ett faktum, som ingifver betraktaren de största förhoppuingar för detta lands framtid — nemligen Bibelus och Nya Testamentets utbjudande till salu på Toledogatan i går (d. 25 Sept.). Må den 25 September år 1860 skritvas med röda bokstäfver de Både Siciliernas historia, såsom den dag då frihetens sanna ljus utbröt öfver detta land — försäljningen af Biblar på Neapels gator! Hvem kunde ha trott det? Biblarne voro tryckta i England och af duodesformat och en sällsam syn för neapolitanarne, ty jag tvekar ej att påstå, det icke en bland tusen härstädes någonsin sett en bibel — största delen skulle ej kunnat läsa den, om de ock sett, den, åtminstone ej en qvinna bland hundrade, fastän riket öfverflödar af prester, hvilka påstå sig vara verldens ljus. Från Osterrike äro underrättelserna sig särdeles lika. Sällan eller aldrig någon variation. Det är alltjemt samma notiser om att upproret i Ungern antager en. allt farligare gestalt. Dertill vill man veta, att regeringen skall se sig nödsakad inom kort förklara hela riket i belägringstillstånd. I Temesvar och Wojwodina fortfara häktningarne, hvilka vittna om den stora rörelse, som råder i dessa trakter. För de tyska embetsmännen och militären är tillståndet nästan odrägligt och man motser med bäfvan framtiden. Grefve Rechberg, österrikiske ministerpresidesten, skall ha utfärdat ett cirkulär till de tyska regeringarne, hvari han söker framhålla Venetiens vigt för Tyskland. Detta rykte har emottagits med en storm af ovilja i en del af Tyskland, som ej vill inblanda sig i Österrikes italenska angelägenheter, då återigen en annan del anser dem med Tysklands sammanvuxna, t. ex. Bayern, som säges ha lofvat besätta Tyrolen med sina trupper, i händelse Osterrike angripes i Venetien eller llyrien. Det österrikiska partiet smickrar sig med att ett varmt vänskapsförbund ingåtts mellan Ryssland och Osterrike, hvilket senare skulle fått löfte af det förra om hjelp, i händelse oroligheter utbryta i Ungern och Venelien samtidigt -— men prisol för detta bistånd? Mantror det bestå i nya medgifvanden åt Ryssland af Österrike i afseende på orientaliska frågan. friga förberedelser göras i Chatham för byggande af det första pansrade krigsskepp, som regeringen låter konstruera. Det skall blifva det största krigsskepp, som hittills funnits inom engelska flottan, 400 fot långt, således ungefär två tredjedelar af Great Easterns längd. ÅÄngmachinerna skola ha motsvarande styrka, så att skeppet skall, oaktadt sin jältestorlek, kunna röra sig med stor hustighet. Armeringen skall uteslutande bestå af Armstrongskanoner, och man skall göra allt, för att få det till en af de fruktansvärdaste krigsångare. TERESE TA ATT ANTRSIOEEIEN SAR INESIRON AASE

11 oktober 1860, sida 3

Thumbnail