Göteborg d. 3 Oktoltr 1860. Christina församling. Såsom sökande till den ledigvarande komministraturen vid församlingen hafva inom fatalietiden anmält sig 9 sökande, nemligen: komministrarne OC. A. Colliander och H. Wihlberg, v. pastorerna teol. kand. A. W. Ekman och T. D. Hellberg, kateketen Ifvarson, hospitalspredikanten J. P. Magnusson, v. komministern G. Sellman samt S. M. adjonkterna C. W. Thörnqvist och J. O. L. Govenius. Angfartygsmissöde. Angf. , Småland, fördt af kapt. ÅA. M. Söderberg, hvilket sist. Thorsdag med full styckegodslast afgick härifrån, har, enl. H.-T., under färden på sjön Viken råkat i brand. Elden, som lärer uppkommit i kolboxarne, släcktes visserligen, sedan däckslasten blifvit kastad öfver bord, snart nog genom inpumpning at vatten, men skadan å godset säges icke desto mindre vara ganska betydlig. Fartyget har inkommit will Jönköping. Till stiftets orgelnister, skollärare, klockare och kantorer hafva orgelnisten Lugner i Uddevalla och folkskoleläraren derstädes Grönvall lätit utga en uppmaning, att hvar i sin stad till någon at bemiälde herrar insända nödiga uppgifter för utgifvandet af en matrikel öfver denna korps imom stiftet. — För att i vår mån medverka till ändamålet, intaga vi på begäran de punkter, hvilka bemälde tilltänkte utgilvare önska få af sina embetsbröder upplysning om. Dessa äro: Af huru många socknar hvarje pastorat består, förmedlade och oformedlade mantal inom hvarje socken, Anexkyrkornas afstånd irån moderkyrkan, folkmängden inom hvarje socken och, såvidt möjligt, hvilket ärtal kyrkorna äro byggda, om orgelverk finnes, dess storlek och beskaffenhet, hvad år och af hvem det är byggdt, socknarnes afstånd från närmaste stad och deras adress. Den eller de tjenstgörandes pamn inom hvarje socken, hvar, hvad år och hvad datum han är fodd, om han innehaft tjenst på annat ställe än den som för närvarande bestrides och, om så är, när de olika tjensterna tillträddes, när och hvar examen eller examina tagits, fadrens yrke, om organist, skollärare och klockaretjensterna äro förenade eller icke inom hvarje socken, om skolan är tast eller ambulatorisk eller båda delarne, om så är, huru lång lästid i fasta och ambulatoriska skolan och i allmänhet huru lång tid som läses i hvarje skola, antingen hon är fast eller ambulatorisk, huru många barn som i medeltal årligen begagna undervisningen. Lönernas storlek särskildt upptagen för hvarje olika befattning, om boställe tinnes, dess storlek, natur och om några särskildta onera åligga dess innehafvare för detsamma, på hvad sätt lönerna för öfrigt utgå, om planteringsland vid skolorna finnas, huru manga boningsrum för läraren, om privata skolor, brukseller småskolor finnas inom socknen, om sockenbibliotek finnes, hvad år det stiftades och om någon särskilt person dertill bidragit samt af huru många band det för närvarande består. Ju förr dessa uppgifter insändas, desto förr kan man naturligtvis vänta att matrikeln skall utkomma. Festligheterna här i Göteborg vid de kgl. personernas besök gilver den bekante förf. af Förtroliga bref till lilla kusin i Posttidningen anledning till följande betraktelser: Näst Venedig, lämpar sig ingen stad bättre för en rik och bländande illumination än Göteborg. Här är det icke så mycket äreportar och transparenter som behöfvas till dekorering, utan fastmer de dubbla Hamngatorna i lysande glans, de flammande ljusen och deras afspegling i de snörräta kanalerna, med lågor omvända vid vattenbrynet. Något mera förtrollande torde man knappt kunna få se. Allt är här koncentreradt i en enda stor tafla; i den milda höstqvällen hvimla gator, kanaler och hamnar af lif och rörelse, en skog af väldiga master står der i fonden åt elfven såsom stadens lifvakt, bärande alla nationers flaggor; och kommer det an på att ge en middag — i Sverige vankas den icke bättre. Då Carl Johan och drottning Desideria såsom Sveriges kronprins och kronprinsessa, efter den förres återkomst från fälttåget 1812 och 1813, gästade Göteborg, var till koksdepartementet i och för den stora middagen på börsen allt bouillie (oxkött) bemtadt från England; tvenne slags ostron, andra än dem vi sjeltva ega, voro förda från Skottland; fisksorterna från holländska kusten, hjortoch rådjurs-stekarne från Danmark, och vinerna från alla vinländer, hvartill hvarje köpman bidrog ur sin egen vinkällare. Då man betänker den humbug som här i Stockholm bedrifves å de stora bjudningarne och supgerna, då vanligen surt, s. k. grimas-vin, med namn, heder och värdighet af Chatcaux, framsättes på både större och mindre tafflar, för att icke tala om det Stockholmska s. k. äkta Harlemer-portvinet, som brygges af ordinärt Cette-vin, kan man ej undra öfver att etiketten a ena sidan gäller så mycket i en vinhandlares fönster, som att å andra sidan efter den betans intagning all etikett vanligen försvinner med brorskålen! Konungabesöken äro af ålder Göteborgs förnämsta fester. Man har beskrifning, huvu t. e. i förra