Från Utlandet. Striden i Kyrkostaten, som redan är nästan helt och hållet revolteradt, pågår nu som bäst, men tyckes skola få en mera officiel karakter än blott revolutionens, genom Sardiniens inblandning deri. Det kan derföre vara af intresse att närmare göra sig reda för de stridskrafter, hvaröfver påfven och hans general Lamoriciere kunna ha att förfoga. En korresp. till Times skrifver derom: Lamoriciere har under sitt befäl 30,000 man, och hans militära rykte är tillräckligt högt att man eger skäl antaga, att han gjort allt hvad disciplin kan göra, för att af denna heterogena mängd bilda en tillräcklig och stark arme. Schweizarne utgöra kärnan. Innan kriget bröt ut i Italien utgjorde de omkring 2,000 man, men deras antal har troligen ökats sedan dess. Den franskt-belgiska legionen har ökats med ett betydligt antal franska legitimister, af hvilka de fleste äro af förnäma tamiljer. Garnisonen i Ancona består af 6,000 österrikare, förklädda till frivilliga. Det är icke troligt att generalen kunnat frambringa särdeles stor 6sprit de corps; men historien företer dock oräkneliga exempel på den oförvägnaste tapperhet af legda trupper, isynnerhet Schweizare och Tyskar. 1 alla hänseenden är det dock troligt, att den fordne afrikanske generalen, som nu uppehåller Tiaran, skall kunna skicka i fält en temligen stridbar korps. Det är tydligt, att sardinska regeringen icke anser honom vara så lätt tillintetgjord, ty Cialdini har färdiga att rycka i fält tre divisioner, förutom sex bataljoner Bersaglieri, tre regementen lancierer och nio batterier artilleri. Betydliga förstärkningar och reserver artilleri skulle skickas efter honom och man vill veta, att det är Sardinarnes afsigt marschera mot Lamoricisre, ifall han verligen skulle utföra sin hotelse att låta förstöra de ställen, der en insurrektion skulle komma att ega rum. (Ett stöd för sanningen häraf finner man i gårdagens telegram, som säger att den för religionens sak stridande generalen sagt sig skola låta uppbränna Perugla, om denna stad revolterades.) — I sammanhang härmed vill Journal des Debats genom sin korresp. i Italien: veta, att Lamoriciere beväpnar bönderna, för att skapa ett italienskt Vendee i Kyrkostaten -en plan, som synes turinerkabinettet vara mycket betänklig för Italiens lugn. I Turin arbetar man af alla krafter och, såsom det synes, med fast beslut att ej fästa afseende vid utom stående makters råd. Revolutionen har kommitså långt som man kunde förutse. Det har ej varit sardinska ministeren möjligt att längre motstå både konungs och folks påtryckning. — Det säges att grefve Cavour förskaffat sig en officiel förteckning öfver de påfliga trupperna, hvaraf man ser, att fem sjettedelar bestå af icke-italienare, och att han affärdat en note till Rom, hvari han på det allvarligaste fordrar de främmande truppernas afskedande. De sardinska mobilgardernas tåg mot skådeplatsen för deras verksamhet har redan börjat. General Cerutti, inspektör öfver nationalgardet, befinner sig i Bologna, för att derstädes organisera ett mobiliseradt landtvärn. Alla nationalgardets soldater mellan 21 och 35 år mobiliseras, utom de som ut