märktes en högrest man, klädd i en mörk tillknäppt rock, och mössa med hvit kant. Denna enkla drägt, gom öfverensstämde med hans underordnade befattning, gjorde starkt afbrott emot de glänsande uniformer som buros af dem, under hvilkas order han syntes stå. Fregattens befälhafvare, van vid dylika besök, emottog vid uppgångstrappan sina ståtliga gäster, och bjöd dem bjertligt välkommen. Deribland befunno sig kejsaredömets rikskansler, marinministern, utrikesministern jemte flere amiraler och högre officerare, hvilka alla åtföljde kommodoren i hans kajuta, under det slupstyraren, som insåg att han hade att sörja för sig sjelf, vandrade förut, der han sorglöst blandade sig med manskapet, besåg och undersökte noga kanonerna c., hvarvid han emellanåt gjorde besättningen några frågor. De härdade sjöbussarne, vande vid att på ton och hållning igenkänna verkligt befäl, vidrörde ofrivilligt sina blanka hattar, vinkade förstulet åt hvarandra och framhviskade deras öfvertygelse, att ,det var gubben sjelf (the old boy himself). Denna aning gjorde snabbt sin rund kring fartyget, men ingen enda man skulle ansett det passande att genom en blick eller åtbörd förråda dess tillvaro för honom, som trodde sig, enligt sin önskan, vara fullkomligt okänd. Efter att hafva besett detta praktexemplar af amerikansk skeppsbyggnadskonst och utrustning, återvände det lysande sällskapet till båten, och nu gällde det för kommodoren att besluta, huruvida han skulle gifva den vanliga saluten, 21 kanonskott, eller tre gånger detta antal, utgörande kejserlig salut. Emellertid såg man den misstänkte rormannen stå allena, stödd emot ångarens bjulhus; han qvarstod orörlig, tills, vid det 22:dra skottet, han spratt till, samlade sina officerare omkring sig, och utdelade sina befallningar. Signaler utvexlades med skeppen i hamnen, hvarefter Amerikas stjernbeströdda flagga hissades på ångarens stortopp, och svajade behagligt emot det amerikanska skeppets rår. Nu begynte svarssaluten ifrån skeppen i hamnen; då dessa upphört, sänktes långsamt unionens flagga, och Nikolai tillkännagaf sin personliga närvaro, genom att i stället höja sin familjs standar, den tvehöfdade örnen i gult fält, hvars åsyn liksom genom förtrollhing väckte alla kanoner, så väl på skeppen som på de kringliggande fästena, och framkallade det döfvande dånet från mer än tvåtusen eldgap. ———LL—A