— Och gatan Bourtibourg? -— Icke heller. — Ni känner då ej till Paris, nådig herre — Det är första gången i mitt lif, son min fot, eller rättare min hästs, trampar Paris gator. — Det blir då svårt att ge er någon un derrättelse, ty huset har ej någon skylt, och de är verkligen skada, ty ni skulle ha befunnit e der som om vi varit hemma. Jag vet cj huru de det kommer sig, att jag icke tänkt derpå förut God säng, godt vin och en ypperlig värdinna Det är en nidce till min egen köttsliga kusin, sergeant liksom jag vid regementet Castel-Bayard Det är verkligen mycket illa, att ni ej känner till Paris. — Men, sergeant, ligger då det hus, som nigcen till er egen kusin eger, så att man ej kan hitta dit, äfven om man söker vil. — Det är svårt, bästa herre. — Men det är icke omöjligt, skulle jag tro ? — Nej, det vill jag icke säga. -— Nå? — Om ni vill försöka, skall jag ge er anvisning. — Tala, sergeant, och till vedergällning, se här litet att dricka min skål för.