Article Image
Kejsar Napoleons skrifvelse till grefv Persigny har mom den utländska presse ti framkallat mycket olika betraktelser. D tyska tidningarne äro böjda att antaga a t franske kejsarens nya vanskapsförsäkringa vill England äro framkallade at bekymmer o el ver den 1 Teplitz ingangna ötverenskommels I mellan de tveune tyska stormakterna, och d engelska tidningarne utvala sig dels med stol hev och gludje om detta nya bevis på hur maktpaliggande Englands vänskap är (0 Frankrike, och dels tillkännagitva de sin be lätenhet på ett något ironiskt sätt, i det d hänvisa till förut gjorda försäkringar or Frankrikes fredliga atsigter och påsta att in gen 1 kuropa längre laver lugna sig genor dylika skrivelser. Underhuset har ej helle genom brefvet latit alhålla sig från att ing på förslaget om utgifterna för anläggande a stora befästningsverk, hvilket åtven skull varit mycket oklokt, då det under alla om ständigheter skall kosta tlere års fortsatta an strängningar att utföra nödige arbeten til Englands försvar mot en fransk invasion hvarunder många förändringar inom de poli tiska förhallandena kunna tma. Har ma verkligen konunit till det erkännandet, at en främmande armes landstigaude i Englant icke mera som förut låter förhindra sig, s kan frågan om nya försvarsmedel icke göra beroende at ögonblickets fredliga utsigter Det guler att tör alla händelser häfda Eng lands framtida säkerhet och rang. Det enda parui i England, som är böjd alt atstå härifrån, är Manchesterpartiet mer dess bekanta ledare Gibson, Bright och Cob den, och på dem har den franske kejsaren: förnyade fredstörsäkringar säkert hatt en väl görande verkan, så mycket mera som de der med förena nya förhoppningar om handels fördelar. Den 3:dje förklarade lord John Russell : Underhuset att i afseende på Syriska frågar voro tvenne protokoller undertecknade i Pa: ris, enligt hvilka 12,000 man europeiska trup: per skola sundas till Syrien, hvarat Frankri. ke skulle sända 6000. Syriens ockupation få ej vara längre än 4, är. Protokollet upp: fordrar Porten att efterkomma förbindelserna al ar 1856. Derat följer ingen rätt till framtida intervention. — I sammanhang härmed berättar Constitutionnel att trupperna erhålli marschordres till Syrien. Från Konstantinopel skrifves att den hittillsvarande guvernören i Damascus blitvit af satt och skickad bort från Syrien, för att mottaga sin dom. Garibaldi begagnar sig af vapenstilleståndet, för att göra sig i ordning till en landstigning på fastlandet. På Sicilien är allt beredt för utförandet af ett stort och afgörande slag. Om så förhåller sig, så är det på Pariserbörsen utspridda ryktet sannt, att Garibaldi afslutat konventionen med Clary i Messina endast och allenast, för att icke onödigtvis spilla blod, emedan han tänker gå till Neapel. Konventionen undertecknades den 25 Juli, och redan den 26 besatte Medicis kolonn Messina, hvarpå diktatorn d. 27 gjorde sitt festliga intåg i staden i spetsen för brigaderna Cusenz, Bixio och Malenchini. Den sedan sex veckor alldeles öde staden hade liksom genom ett trollslag ånyo blifvit befolkad. Alla hus buro den italienska trikoloren, alla fönster och balkonger voro uppfyllda med menniskor, och ett obeskrifligt jubel helsade bringaren af nya, bättre dagar. Från Neapel skrifves till parisertidningarne att der visserligen råder lugn, men att landets ställning med hvarje dag blir allvarsammare. Garibaldis porträtt säljes offentligen på gatorna. En Garibaldisk komite, som genast satt sig i förbindelse med sicilianska regeringen, har upprättats for att inverka på valen och tå till stånd en kammare, hvilken skall kalla diktatorn till Neapel att der upprätta ordningen. Denna plan bedrifves utan att möta det ringaste motstånd. — Den nya neapolitanska vallagen förklarar hvarje Italienare valbar till inträde i neapolitanska parlamentet. — Det berättas att de högre neapolitanska officerarne äro till största delen gynsamt stämda för ett enigt Italien. Huru ifrigt Frankrike arbetat på skapandet af en stor flotta, kan synas deraf att det under Ludvig Philip ej egde något enda ånglinieskepp, då det återigen nu har 38 dylika. — I Paris har kejsarens bref till Persigny gjort ett afgjort godt intryck och anses för ett lyckligt schackdrag. — Neapolitanske generalen Nungianta har anlaändt till Paris

8 augusti 1860, sida 3

Thumbnail