— Lo ustttsSsSs—C Befrielsekriget på Sicilien. (Från Times korrespondent). Caltanisetta d. 8 Juli. Det är eget att se, huru inom blandade racer de olika elementer, hvaraf de äro sammansatta, brottas mot hvarandra, tills en får öfverhand öfver alla de andra och påtrycker hela folket sin egen karakter. Sicilien erbjuder ett af de mest slående exemplen härpå. Intet annat land har blifvit mera öfversvämmadt af olika racer. Utan att nämna de förhistoriska racer, hvilkas spår man kan se i de hålor, som finnas i kalkklipporna här i trakten, ha vi Greker, Romare, Byzantiner, Saracener, Normander, Spanjorer och Neapolitanare. Ni skulle förgäfves söka efter de fleste af dessa, om de icke lemnat efter sig spår ingräfda i sten — Grekerna sina förfallna tempel, Romarne ruinerna efter sina stenlagda vägar, Byzantinerna här och der en af sina kyrkor med kupoler och mosaikarbete, Normanderna sina städer och vakttorn, Spanjorerna sina kloster och Neapolitanarne sina fängelser och fästen. Härförutan lemnade hvar och en efter sig några ord i språket och åtskilliga karakteristisk: institutioner — Normanderna feodalitet, Spanjo rerna titlar och klosterordnar och Neapolitanarn spioner och stråtröfvare. Men betrakta Sicilia: narnes mörkbruna hy, deras skarpt markerade ansigten och magra kroppar; lyssna till dera: hårda strupspråk; observera deras uttrycksfull: åtbörder; studera deras seder och karakter allt påminner er om det närgränsande Afrik: och Saracenerna. Endast tvenne korta århun draden varade dessas välde; många af dem som kommit öfver, lemnade ön efter normandisk: eröfringen ; bigotta munkar och enfaldiga konun gar ha gjort allt hvad som stått i deras makt rr rr rn RR RR RR Rn er