taga till flykten och underrättade henne, att han kl. 3 följande morgon skulle vänta henne vid slottsmuren med några af sina vänner och att han, om hon ej kom, vore i stånd att begå de yttersta våldsamheter. Här gjorde den berättande ånyo en paus, för att tömma ännu ett glas vatten. Detta verkade säkerligen hastigt välgörande, ty ruset, för hvilket Giraud ett ögonblick varit nära att duka under, tycktes ha nästan alldeles försvunnit. De trenne borgarena åhörde honom med detta synbara intresse, hvilket alltid är smickrande för den som berättar. Soldaten fortfor derföre, utan att låta bedja sig. — Ni må veta, att den fördömde La Chesnaye några dagar förut, i spetsen för en del af sitt band haft en liten skärmytsling med guvernörens folk der i provinsen. Andrå var ej med i den truppafdelning, som slogs. Efter vanligheten lågo guvernörens trupper under och mer än tretio soldater togos till fånga af röfvarena, som förde dem bort med sig. Jeanne hade, samma afton hon emottagit Andrås bref, hvarom jag nyss nämnde, tidigare än vanligt gått upp på sin kammare, som låg alldeles öfver hennes onkels rum.