civilisationen endast blifvit indifferenta, ickt förmå släcka, så mycket mera som de icke skola sätta sin egen existens i Asien på spel I under det de med hvarje dag hotas alltmer: i Europa. — Fuad Pascha, som skulle dämp: Toroligheterna, skall, såsom det påstås, förs begifva sig till Paris och London, och unde? Itiden kunna många kristna på andra sidar Libanon bli mördade. Från Genua skrifves angående de när mare omständigheterna vid neapolitanska krigskorvetten Veloces öfvergång till Garibaldi Veloce kommenderas af kapt. Anguizzela, har åtta kanoner och 170 man ombord och anlände från Milazzo, der han landsatt trupper. Han inträffade i Palermos hamn och kastade ankar vid sidan af sardinska linieskeppet Maria Adelaide. Sedan han hissat parlamentärflaggan, lät han underrätta Garibaldi, att han medförde depescher till honom. Denne begat sig ombord, och genast hissades under besättningens hurrarop tricoloren med savoyska vapnet. Kaptenen å Veloce underrättade, att äfven tvenne neapolitanska fregatter voro böjda för att öfvergå lill Garibaldi. Sardinska regeringen har inledt underhandlingar om anläggandet af en direkt telegrafledning mellan Piemont och Sicilien. Constitutionnel meddelar följande notiser om Sicilien, enligt uppgifter af 1859, hvilka äro af intresse med anledning af den nära förestående allmänna omröstningen angående öns öde: Provinsen Palermo, den betydligaste, räknar 468,000 själar, 60 städer, 66 köpingar och 18 byar; provinsen Catania 336,000 inv., 53 städer, 11 köpingar och 35 byar; provinsen Messina 291,000 inv., 55 städer, 6 köpg. och 19 byar; prov. Syrakusa 254,000 inv., 47 st., 7 köpg. och 21 byar; prov. Girgenti 227,000 inv., 66 st., 9 köpg. 8 byar; prov. Trapani 172,000 inv., 40 st., 4 köpg. och 7 byar och slutl. prov. Caltanisetta 169,000 inv., 31 st., 7 köpg. och 4 byar. De sju provinserna räkna inalles 1,897,000 invånare, 352 städer, 111 köpingar och 112 byar, Garibaldi är rastlös; han arbetar till långt efter midnatt och redan kl. 7 på morgonen ser man honom åter till häst, för att med egna ögon åse allt. Han bebor en paviljong vid Porta Nuova; han bär, i liket med sina soldater, linnebyxor och en röd flanellskjorta med en sidenduk kring halsen, hvilken hänger ned på ryggen som ett fruntimmers-hufvudkläde. I denna drägt mottager han alla, som begära audiens, och i denna drägt arbetar han äfven med sin statssekreterare. Paris 11 Juli. Julius Favre har i lagstiftande församlingen vid debatten om budgeten hållit ett märkligt tal, hvari regeringen rent af förkastas, derföre att ,,hon blifvit sin princip otrogen och icke respekterar 1789 års grundsatser. Dessa äro: borgerlig frihet, pressfrihet, församlingsfrihet, valfrihet, embetsnännens ansvarighet. Om press-, församlingsoch valfrihet nämnes icke ett ord och emvetsmännen behandla folket som underordnale väsen. En stor nation kan ej, utan att ljupt såras, länge uthärda ett sådant system som det nu rådande. Om icke ett allvarligt nissnöje rådde, så skulle — och det vore nåhända en ännu större olycka — en fullomlig likgiltighet följa i dess ställe. Då är mn stor fara att frukta. I olyckans dag, den lag, då nationen ser, att i stället för en poitisk ordning funnits blott en personlighet, vilken försvunnit, då blir hon ett rof för örste, bäste äfventyrare. Historien bevisar etta. —— Kejsaren och kejsarinnan skola i ept. bege sig till Corsica och Algier. — De emödanden, som härifrån Paris göras, att pphöja Spanien till rangen af en sjette storrakt, fortfara och tyckas finna genklang i Vien och Petersburg. — Den 16. Neapels tomordentlige gesandt, minister La Grua, ar anländt till Paris och har haft företräde os kejsaren; han skall äfven begifva sig till vondon. Palermo 12 Juli. De båda till Garibaldi fvergångna neapolitanska skeppen voro icke ongl., utan kofferdifartyg. London 17 Juli. Gladstone har i Underuset meddelat, att regeringen har för afsigt etäcka omkostnaderna vid kinesiska kriget Ad am fönvh ösa mm AP bb HH 9 . -— — AA -—-— ar —mm RO PD dH ss IT