Rom 7 Juli. Utanför fästningen i Spc leto skall sammandragas en arm af 10,00 man. London 13 Juli. På gjord fråga af si R. Peel har lord Russell svarat i Underhuse att England tfasthåller vid den grundsatser att det står Italienarne fritt sjelfve välja si regering; han vet icke, om Garibaldi skal rycka fram till Neapel eller Rom, men tro ej, att södra och norra Italien låta forena-si under en regering. Om konungen af Nea pel skulle lyckas försona sig med sitt foll och vinna det för sin regering, skulle Eng land ha intet att deremot invända. Å andr sidan skulle England ej heller göra nägr invänningar, om Sicilianarne skulle vilja låt: sig nöja med 1812 års författning. Men Eng land fasthåller vid deu grundsatsen, att de står hvarje folk fritt, att sjelft välja sin rege ring. Romerska, mneapolitanska och sicilian ska folket må derföre fritt bestämma, unde hvilken regering de vilja lefva. Englanc skulle glädjas öfver att få se Italiens irihe och oberoende fast grundadt. — Reuter Office berättar, det franska regeringen beslu vat, at de till Syrien sända krigsskeppet skola afhålla sig från all intervention och en dast inskränka sig till, att skydda dervaran de fransmän och lemna tillflykt åt de kristna — Angående förhållandena i Syrien ha Russell svarat, att makterna äro nödsakade ägga sig emellan, för att hindra vidare blods: 1tgjulelser i Syrien, emedan der finnas blott 100 man turkiska trupper. De främmande srigsskeppen skola ge nödigt skydd och makernas afundsjuka sinsemellan skall ej hindra lem från att träda upp gemensamt, för att göra slut på våldsverken.