ling åt ögat. Man måste derföre ha någonting ovanligt, någonting nytt, för att finna sig hugade, att sitta qvar på en bänk hela den långa qvällen — och ur åtskilliga franska och tyska teaterstycksfabriker utgå sålunda af sin tid rätt uppfattande och påpassliga fabrikanter förfärdigade pjeser, hvilka sedan, lika några ovanliga, moderna klädningstyger, nyfiket tagas i äskådande af allmänheten. En sådan produkt anse vi Jane Eyre vara, gudbevars, derföre alldeles icke förkattrande dem, som varit nog lyckliga att finna deri något bättre, än vi kunnat upptäcka. Men en sådan underlig roll som en Jane Eyres måste ock bli underlig i uttörandet. Fru Jvasser har låtit 088 se sin uppfattning at denna roll, åt hvilken hon egentligen gifvit intresse, ty, sanningen att säga, alla de primadonner vid våra många och olika landsortsteatrar vi halt tillfälle att beskåda, äro idel kopior af fru Hvasser, som de alla sökt till komplett evidens efterhärma; och såsom vanligt ha felen följt förtjensterna af brist på urskiljning; ty maner har fru Hvasser understundom, vi säga understundom, derföre, att hennes konstnärsnatur oftast tillintetgör at sig sjelf de fel, som en wiseledd uppfattning vill göra till en stående skåderätt. Etter vi kommit på anmärkningar, å la bonheur, låt oss vara minutiösa. Fru Hvasser, som onekligen .står framom nästan alla våra öfriga primadonner, har dock maner tillochmed i gesterna. Vi vilja ej nämna det der allbekanta leendet, hvilket visserligen är förtjusande, näpet och riktigt intagande i sig sjelf, men dock ej alltid är på sin plats. Vi mena här ett maner med armarne. Dessa äro vackra, plastiskt modellerade och med legio amoriner skalkande i vecken, men konstälskaren ser ej armens skönhet, då han som bäst följer med handlingens gång, han ser blott en arm, som icke är på sin plats och, ännu mera, är der for länge. Det kan vara harmligt, att icke de s. k. konstvännerna egna det tjusande leendet, den förtrollande armen sin tillbörliga hyllning, men de veta att konstnärinnan kan hänföra och intaga på annat sätt — och derföre beklaga de maneret. — I Rochester ha vi ock en underlig karakter, hvilken äfven derföre fordrar en fin uppfattning och nyancering i spelet, för att icke en smula falla öfver 1 det löjliga. Hr Sundberg spelade Rochester, visserligen med denna ledighet, som teatervanan ingifver, men man såg dock att hr Sundbergs fält ännu icke omfattar den djupare karaktersrollen, huru mycket man ån skulle önska det. De ötriga personerna röra sig endast som bifigurer kring den taflans hufvudgrupp, som bildas af Jane och Rochester, och kunna vi derföre gerna här förbigå dem. Till Mindre Teatern ha anländt ett par engelska dansöser, m:illerna Stafford, hvilka f. f. g. uppträdde derstädes i Söndags. De gitna numren tilläto dem ej utveckla den grace, som bör åtfölja dansen, men i rörelsernas vighet och styrka, kortligen i danskonstens teknik, väckte de allmänt bifall, synnerligast Alice Stafford. Söndagens program för den dramatiska afdelningen innehöll blott förut gifna stycken, i hvilka dock som alltid de danska skådespelarne skördade lifligt bifall. Sedan ofvanstående var skrifvet, erfara vi att det för i afton annonserade spektaklet å Nya Teatern inställes, och representationerna afslutas med den i går afton gifna föreställningen. Prisutdelningen vid nionde allm. landtbruksmötet. Vi äro rätt ledsna öfver att några fel insmugit i den lista öfver de utdelade belöningarne och medaljerna, hvilken vi meddelade i vårt Lördagsnummer. Någon afskrift af bestyrelsens lista medgaf ej tiden att anskaffa och det torde ursäktas vår referent, att han vid en sådan massa af namn och siffror något misstaget sig, helst anteckningen gjordes vid utdelningstillfället, på en öppen estrad, efter brådskande uppläsning och under störande af kommande och gående grannar samt högljudt tal på alla kanter. Vi äro så mycket mera ledsna häröfver, som Handels-Tidningen, utan att skaffa sig bättre reda på förhållandet, begagnat våra uppgifter och således bidragit att desto mera sprida de i densamma förekommande oriktigheter. Dessa äro följande: Den Kon, RA mA ALI pf ot a ar 1 INA se 1 ÅA ÅA OA AA mm m mm BD I OÖ HAR OO. — LL KR rr 5