blott zoolog. — Fiskodlingssättet måste bringas så nära naturen som möjligt. De konstiga apparater, som begagnas i Frankrike, Tyskland och andra ställen äro förkastliga; ty söker man att med konst uppdraga och framkläcka fisk, så kan deana komma fram både för bittida och för sent. Fiskynglet lefver nemligen af växtoch djurverlden, men då dessa växters och djurs lefnadstid är periodisk, så måste ynglet frambringas, då födoämnen äro som rikligast. Kommer det förtidigt fram, får det ej tillräcklig näring och dör ut at svält. Talaren hindrades tyvärr at den starkt pressande tiden, att fortfara i sitt föredrag. Magister Hedlund inlemnade, såsom ombud för baron Uggla, skriftligt svar å frågan, förklarande bästa sättet, att befrämja ett förbättradt storfiske var, att gifva allmänheten smak på den nya, goda och förträffliga varan, samt förklarade, att den, enligt gjorda beräkningar, vore 50 proc. mera värde än den äldre. Baron Cederström liknade fiskodlingen vid en skön, blottad qvinna, som näres endast af hoppet, och förklarade den vara istort behot af lagens bistånd. Talaren föreslog, såsom befrämjningsmedel af saken, premier åt de bästa fiskrarne, hvilka lemnade från sig en god vara. Genom fiskodlingen har ätven fiskfångsten stigit. Så t. ex. lemnar ett fiskvatten i Östergötland, som förut gifvit 500 pund, nu 700 å 1,100 pund. Föreslog att 2 slags premier skola utdelas, nemligen för företag, hvilka åstadkomma och bidraga tilfiskförökningen, och åt fiskare, hvilka, anställl da af hushållningssällskaperna, meddela undervisning i fiskodlingen. Lektor Blomstrand ansåg svaret på den framställda frågan vara så klart att ingen derom kunde tveka, hvarföre det också vore så mycket mera skäl att bestämdt uttala det. Vore icke ett fiskvattens rätta behandling, sättet och tiden för fiskets anställande m. m. lika nödvändigt som artificiel fiskodling, så skulle det vara i sin ordning att plantera skog och låta andra hugga ned den, att utså säd och sjelf slå utaf den, innan den hinner till mognad. Baron Cederström anmärkte, att tiden förhindrat honom från att inlåta sig i alla de närmare omständigheter, som med saken ha sammanhang, men påstod, att fiskodlingen gjort och gör godt, der den användes, samt uppmanade lifligt de närvarande, att med värma och intresse omfatta saken. Major Schantz ville ej yttra något direkt mot fiskodlingen, men ansåg den vara i -et närmaste obehöflig uti ett sådant land som vårt, hvilket är så tätt genomskuret af vattendrag, endast man ej använde så utödande redskaper, t. ex. noten med maskor, så fina, att mån ej kan träda ett finger emellan. Direkt. Palmerantz instämde med major Schantz och önskade att denna fråga måtte blifva ett diskussionsämne vid nästa möte. Ordföranden tillkännagaf, att direkt. Munktell nu komme att hålla ett föredrag om användande af takspån och afslutade sektionen. Sedan större delen af de närvarande aflägsnat sig (tiden var längesedan inne! för förevisningen af till täfling utställda djur), företedde direktör Munktell vackra prof på takstickor af gran, samt ritning öfver den enkla hyfvelinrättning, dragen af ett par oxar, på nvilken de blifvit förfärdigade. Hufvudsaken vore att trädfibrerna icke afbrytas, hvartill det skulle erfordras att hyfveljernet icke hade starkare lutning än som motsvarade spånens tjocklek. Tjenligast vore också att afskära granstockarne till den längd som stickorna skulle ha, och derunder undvika de stora qvistknipporna, samt att, ifall taksticksämnena icke binna afverkas friska, förvara dem i vatten. Talaren brukade sjelf neddoppa stickorna till halfva deras längd i en kokande lösning at jernvitriol (!l4 8. på 1!, kanna vatten), hvarigenom varaktigheten ansenligt förökas. En liflig diskussion uppstod derefter bland åhörarne, hvarunder det blef erkändt att spåntakens varaktighet vore så mycket större ju tunnare spånen hålles. Det uppgafs till och med att man i Norrland har halfannat sekel gamla kyrktak af granspån, klyfda för hand. Direktör Munktell upplyste ock att tak af med jernvitriol impregnerad spån äro särdeles litet eldfarliga då de kunna kolas på ytan utan att brinna med låga. Under det nu omtalade diskussion om