hälla föredrag och lemna upplysningar or silkesodlingen, för hvilket ändamål han ha de alster utställda; hvarpå sektionen upp löstes. Fredagen den 6 Juli. Sektionen för binäringarne (kl. 8—10 t m.), ordförande C. F. Warn, vice ordf. hr Jo hannesen Till diskussion företogs 28:de frågan, son är af detta innehåll: Huru skola Hushållrings-Sällskaperna å sir sida bäst kunna befordra en ändamålsenlig skogs hushållning? Professor Arrhenius ansåg det bästa hus: hållningssällskapen kunde göra, vore, att spri da kunskap och upplysning bland allmänheten; bibringa densamma kännedom om skogens värde i och för sig och för åkerbruket, samt huru man utan synnerliga kostnader skall kunna skydda och behålla sin skog äfven 1 betesmarker; genom premier ingifva jordbrukaren lust för skogsskötseln — samt anställa skogsplantörer, hvilka skulle undervisa och utdela frön hos allmogen. Flere hushållningssällskaper ha redan vidtagit åtskilliga af dessa anordningar, samt mer eller mindre lyckats. Mötet antog såsom sitt prof. Arrhenii svar. Ordföranden upplyste, att Elfsborgs läns hushållningssällskap redan utsett 6 elever, hvilka skola inhemta undervisning i skogsplantering. Nu skreds till öfverläggning om 29:de frågan: Hvilka resultater hafva vunnits af de gjorda försöken att genom en förbättrad beredning af bränntorfven draga större fördel af våra torfmossar, — och huru böra torfmossarne behandlas för betryggande af torfvens återväxt. Professor Muller upplyste, att han förlidet år af Landtbruksakademien utsändts till Tyskland, för att jemföra de svenska produkterna med de utländska och se till, om vi skulle ha något nytt att lära. En del af hans berättelse om denna resa är redan tryckt i mag. Ewerts tidskrift för teknologi, den andra skall snart utkomma. Men han hade ej ute sett mycket, som kunde vara värdt uppmärksamhet. — För sin del ansåg tal. skäroch sticktorf med omsorgsfull torkning vara den för Sverige vigtigaste. Vid frågan om torf finnas följande omständigheter, att taga i betraktande: torfvens uppkomst och återväxt, samt mekaniska beredning genom pressning eller genom sjelfmant kondensation, som tortven vid torkningen undergår. — I afseende på uppkomsten är man ense derom, att torfven, huru den än må se ut, är en produkt af växtmen lika litet som stenkol at mineralriket. — Der torf finnes, äro, om der också ej visa sig några tecken till organismer, dock alltid lemningar af växter, hvilka undergått partiel upplösning. Der jordens yta är betäckt med växter, samlas organiska substancer, men de undergå en långsam förbränning; i kärr deremot hämmas luftens tillträde at vattnet, hvarföre organiska ämnen kunna derstädes längre förvaras. — Det kalla klimatet är det mest gynnande för torfberedningen, sålunda finnas i vändkretsarne inga torfmossar, då dessa deremot äro större, ju högre upp man kommer. Torfmessan tillväxer. ytterst långsamt: för att bilda ett lager af 20 å 30 alnar åtgår 1,000 tals år. Der eld för 20 år sedan härjat, finnas visserligen mossväxter af några tums höjd, men de utgöra ej torfmossa, utan endast den första antydan till en sådan. Ingen har kunnat uträkna, huru många procent af orgaDismen som öfvergå till torf, men säkert år nog, att torfmossar ej kunna .återväxa i vår tid, fast återväxten kan underlättas derigenom , att öfversta lagret ej aflägsnas, utan lägges tillbaka, sedan bränntorfven borttagits. Det nya årets mossväxter växa på förra årets lemningar. Vid mossodlingar förstöres öfversta lagret genom elden, efter första bränningen blir det god skörd, efter andra bränningen mindre och så alltjemt, emedan mineralen blifvit borttagen af säden. Der för 2 år sedan en 2 alnars djup grop upptagits, finnes visserligen i år blott 1 alns, men torfven har derstädes icke växt upp ny, utan blifvit ditträngd från sidan genom torfvens elasticitet. Vid anläggningar af jernvägar öfver torfmossa kan man se exempel på, huru denna marscherar. Sålunda kan den ända til! 100 fot från jernbanken resa sig till sådan höjd och med den kraft, att lador blifvit kullkastade. — Bästa medlet att erhålla gAadt hräncla af fanRfR AV ap open LÖ HM PAP OeÄr(Mm. OM — —Ret pm —— pu