VR vu I VVV Ht yllllad. Handels-underrättelser. Fondbörsen i Paris helsade furstesammankom sten i Baden-Baden med en hausse af 40 cent. vi veckans början. Man var nog sangvinisk att lägg: någon särdeles vigt vid densamma för Europas fred men vid närmare eftersinnande har börsen i det he. la förblifvit känslolös för denna sak, hvilken antagi så stora proportioner i regeringens organ. Under ett matt lif har börsen släpat fram sin vecka, men kurserna hafva bibehållit sig och 3 2 Rentes hafva till och med något stigit, från 68,35 till 68,45. Engelska fonds hafva varit fasta, men någon spekulationslust visade sig icke. Under det londoneroch pariserbörserna sålunda varit matta, hafva deremot de tyska varit i stigande och slöto med högre kurser för nästan alla papper, synnerligast för österrikiska fonds, hvilkas hausse är ganska betydlig med afseende på Österrikes närvarande tillstånd. Äfven i sjelfva Wien hafva kurserna stigit. Utförseln af spanmål från Österrike har varit stor, hvilket indragit främmande valutor och ökat förtroendet. På Englands penningmarknad har under förra veckan penningar varit mera efterfrågade och diskontot var fast till 4 proc. för bästa 3 månaders vexlar, 41 å 4) för 4 månaders och 43 å 47 proc. för 6 månaders. Af ädla metaller tillfördes under veckans lopp 400,000 p. st., hvaraf 127,000 p. st. från Vestindien och 148,000 p. st. från New-York; större delen af det tillförda utfördes återigen till fastlandet. Bankens metalliska fond har under sista räkenskapsveckan ökats med 231,467 Pp. st., så att densamma nppgick till 16,195,569 p. st. Frankrikes bank visade vid sin sista månadsuppgörelse en tillväxt i metalliska valutan af 1934 mill. ires. På de utländska penningmarknaderna väntas flera nya lån. Ett för Sardiniens räkning på 6 mill. Pp. st.; ett 41 proc:s för Ryssland om 8 mill. p. st. till en kurs af 94 å 95; Frankrike skall upptaga ett om 400 mill. fres och man tror att engelska regeringen skall upptaga ett för att bestrida kostnaderna vid de nya kustbefästningarne. Om Englands penningmarknad innehåller Economist en intressant artikel, ur hvilken vi återgifva följande: Förändringarne i penningens värde hafva i år varit märkliga. Den 1 Januari var Englands Banks diskonto 214 procent, d. 19 Jan. gick det upp till 3 proc., d. 2 Febr. till 4 proc., d. 29 Mars till 43 proc. och d. 12 April till 5 proc.; härvid förblef det till d. 10 Maj, då det reducerades till 43 proc., hvarefter det d. 24 Maj gick ned tilll 4 proc. Diskontosatsen hos enskilda är snarare under än öfver Bankens, och det är derföre visst att penningevärdet, som fördubblades under första delen af året, sedan dess väsendtligt fallit. Den förändring från 43 till 5 procent, som egde rum den 12 April, var till en del förorsakad deraf att en ganska stor summa banknoter af en enskild firma drogs ur cirkulationen, och då penningevärdet kort derefter började sjunka, är det åtminstone tvifvelaktigt huruvida diskontot någonsin skulle stigit till 5 proc. om vexelmäklarne och Englands Bank stått på en mera vänskaplig fot med hvarandra. Hvad de öfriga fluktueringarne i diskontot angår, finnes intet skäl att anaga det de äro framkallade af någon så lokal orsak som den anförda; de hafva uppkommit af ändrinsarne i kapitalets naturliga värde. Under första delen M året tilltog Englands införsel betydligt. Vid jemföelse med 1859 har under de första månaderna af detta ir visat sig en ökning i införseln af 54 mill. p. st. somull har största anparten i denna ökning: deraf fördes under de 3 första månaderna år 1858 för