Kongl. trupperna. Fastan staden var 1 irihet: kämparnes ego, utspridde dock ett förfärlig bombardement från fästena och de örlog: fartyg, som omgåfvo hamnen, död och fört delse bland invånarne, tills dess ändtliger som det säges, på konsulernas allvarliga få reställningar, bombardementet, som hotade a förvandla den vackra staden till en grushög upphörde och slutligen Lanza kapitulerade hvilken senare underrättelse dock ännu tord tarfva bekräftelse. Detta är hutvudsakliga in nehållet af sista veckans telegrammer. Gar baldi har inrättat telegrafförbindelse mellan de fornämsta punkterna, som fallit hans våld. Han säges ätven upptaga skatte i konungens namn och ha till en viss grad ord nat öns administrativa organisation. Städern lemna proviant, förråder och hästar, och dom stolarne skipa lag i hufvudsaklig öfverensstäm melse med den Piemontesiska codex. Man kan sluta till hvilken oro, som gri pit hofvet i Neapel, af dess ifver att vilja så; dunster i ögonen på folket angående sakernas verkliga ställning, genom att kringskicka fal ska telegrammer angående Garibaldiska ex. peditionens tillintetgörande. Se här ett prot exemplar: ,, Neapel 28 Maj (otficielt). Sicilia narne öfvergitva Garibaldis trupper, hvilka ånyo blifvit slagna vid Pidna, hvarvid de fingo många döda och särade. Insurgenterna förlorade en kanon och äro i full flykt förföljda af de kongl. trupperna ända till Cerleone. Provinserna äro lugna och de upproriska modlösa. — Bref från Neapel berätta, att konungen hade återkallat fyra gamla generaler från Sicilien, bland hvilka äfvenledes befinner sig general Landi, och skickat yngre generaler i deras ställe till ön. Konungen hade bifallit en stor sammandragning af trupper och att man skulle gå activt tillväga. Grefve Cavours tal inom sardinska deputerade kammaren angående Savoyen och Nizza är I sig ett vigtigt aktstycke, såsom ett program Öfver ministerns nuvarande ställning, hvarföre vi här meddela det hufvudsaklgaste deraf: Om denna diskussion är smärtsam för alla, huru mycket mera måste den ej då vara det för mig, som nödgats påtaga mig inför er, landet och historien hela ansvaret derför, Nizzas och Savoyens afträdande beröfvar ej staten ett godt försvar. Vårt försvar ligger icke i Nizza eller Savoyen, utan på Alperna. I våra dagar föras ej krig på samma sätt som under general Bonaparte, hvilken med 28,000 man vann slaget vid Marengo. Innan en fiende skulle kunna öfverstiga Alperna, skulle vi redan ha koncentrerat vär styrka på slätterna derinunder. — I afsende på fredsfördraget betraktar man det allmänt som en uppoffring och vi frågas: Hvarföre denna uppoffring? Vi se ingen garanti, ingen ersättning för fördraget. — Mina herrar, vi erhöllo vår ersättning på förhand i Zurich, då Frankrike fick at Osterrike dessa medgifvanden, som alldeles förändrade preliminärerna i Villafranca. När den 30 sistl. December Napoleon III skref till påfven, sägande honom att den heliga stolens välde öfver KRomagnan upphört, vunno vi genom detta bref mera än vid Palestro och San Martino, emedan ett prestvälde är måhända värre än Osterrikes, Enligt min tanke är detta bref en stor ersättning. Genom sina allianser har Viktor Emanuel satts i stånd att utveckla frihet hemma och uppehålla vår nationalitet ute, Denna politik kostar landet stora uppoffringar, hvilka det dock tåligt bar under tio år at nöd, farsoter och andra missöden. Orientaliska kri-! get satte oss i tillfälle att göra någonting. Hvar : och en förstod då, att vår politik egde något inre värde. När fred var sluten, funno vi kejsaren at ! Frankrike lifvad af den varmaste sympati för ! Italien, en sympati till och med större än den ! England beständigt uttalat för oss, men hvil! ken återhållits af dess skrupulösa fasthållan; de vid 1815 års fördrag. — Efter kriget pål Krim började vårt förbund med Frankrike bäI ra frukter, och jag behötver ju härvid endast ränvisa till Lombardiet. Låtom oss granska ; sakernas ställning. Vi kunna ej adoptera en . sJelfvisk politik, hvilken händelserna måste ;vinga oss att öfvergifva. Om vi ha mycket utt frukta från norr, der Österrike har sitt)d äger, lystet efter tillfälle att få hämnas, hajld i äfven lika mycket att frukta från södern,)P ler påfven tager alla möjliga mått och steg,)b tt sätta honom i stånd att anfalla oss. 1L)I Stern hona fararna se nun Aha Aa