norra kanalen och Östra Hamngatans utsträckning öfver Brunnsparken skulle erhålla samma bredd som de stora hamngatorne, för att åstadkomma beqvämlighet och utrymme för trafiken (kapten Richert hade föreslagit blott samma bredd som Östra Hamngatan); detta kan med lätthet låta sig göra genom att ytterligare för gatan iniaga några alnar at Brunnsparken, synnerligast som det kan ske, endast med uppoffrin af de 2:ne yttersta större träden, ett å hvardera sidan, och de i öfrigt i denna del af platsen stående, afstympade, mindre träd jemte häcken, i alla hänseenden borde lemna rum för smakfullare anordningar. Sedan detta blifvit utfördt och Lejonbryggan rifven intill vattenytan, inträffar rätta tidpunkten att bedöma om denna bro bör åter uppbyggas af ändamålsenligare konstruktion, isynnerhet som härigenom ingenting skett, som på minsta sätt hindrar eller försvårar dess ombyggnad; eller om genom nyssnämnde arbetens fullbordan detta skulle blifva öfverflödigt, såväl med hänseende till att tillräckligt utrymme vunnits för trafiken, som att det hela erhållit ett den vackra platsen värdigt utseende. När man nu tager i betraktande, att, äfven i händelse af brons ombyggnad, alla nyssnämnde arbeten, med undantag af uen mindre bron, måste utföras (ty ny kaj måste läggas framför Brunnsparken till följe af den mindre kanalens igenfyllning) och man säkerligen under arbetstiden ej kunde undgå att, sannolikt på samma punkt, genom provisionel bro bereda kommunikation från södra till norra delen af staden, — vore då ej bättre att genast fullända den mindre bron, hvarigenom möjligen kan besparas den stora kostnaden för den större? Den mening uttalades jemväl vid denna sammankomst, att för åstadkommandet af fullkomlig öfverensstämmelse för infarten från Kungsbroplatsen till Östra Hamngatans båda sidor skulle Jernbron vid vattenhållaren utvidgas till samma bredd som gatan, den 8. k. källan borttagas och vattenhämtningen förflyttas till vattenhållaren. När hamnen vid Lilla Bommen hunnit fullbordas, är ju helt naturligt, att östra sidan deraf för stadens rörelse blifver af största betydelse, emedan terrängen å denna sida lemnar ett mångdubbelt större utrymme. Såväl för denna trafik som den från och till bangården blifver den föreslagna nya bron ingen omväg, och enär Gustaf Adolfs torg upphört att vara salutorg, är det af ingen vigt om man från vissa delar af staden har några alnars längre väg, då man från andra får lika mycket närmare. Att man vid regleringen af stadens vackraste punkt ej tagit i öfvervägande så lumpna skäl, som att stora vägen till Hisingen skulle blifva några steg längre eller kortare, hedrar öfverläggningen. På grund af uppgifne goda skäl, beslöt Borgerskapets äldste och Borgerskapets ledamöter af drätselkommissionen, så att säga enhälligt (ty blott en enda person yttrade en olika åsigt), att byggnad af mindre bron öfver norra kanalen först skulle företagas jemte öfrige dermed i sammanhang stående arbeten. Det är detta beslut, som artikelförfattaren stämplar såsom stridande mot sundt vett! — — återstår nu att undersöka om det är lika oförenligt med god smak, som jemväl uppgifves. Brunnsparkens lummiga trädpartier äro redan nu en vacker fondtafla, betraktad från Stora Hamngatorne eller broarne, men skulle otvifvelaktigt förete en långt prydligare anblick, genom Lejonbryggans försvinnande och borttagandet af den vanprydande häck, som nu omgifver Brunnsparken och hindrar utsigten. Sedan c:a 21 alnar blitvit aftagne för den nya projekterade gatan (c:a 3 alnar erhålles genom kajens utläggning i linie med Östra Hamngatan) återstår omkring 25 alnar, innan det vackraste at Brunnsparken vidt ger, hvilket otvifvelaktigt utgöres af de raka alleerna. Den del af platsen, som nu upptages af smaklösa bersåer, hvilka borde förflyttas, lemnar tillräckligt utrymme att anbringa 2:ne ornaments, blomstereller buskgrupper på gröna gräsmattor, en å hvardera sidan af mellersta allten. Detta skulle redan på långt håll frambringa en leende och inbjudande anblick, förhöjd af de vackra trädpartierna. I sitt nuvarande skick erbjuder ej Brunnsparken allmänheten det behag och den trefnad som den borde. Skälen dertill äro hufvudsakligen, att den blott är tillgänglig från en sida, och hittills varit omgifven at höga hagtornshäckar, som förhindra vindarnes fria cirkulation, göra platsen fuktig och kylig samt gitva den en viss anstrykning af dysterhet. Om dessa häckar å alla sidor borttogos (mot norra kanalen skulle naturligtvis stenpelare med jernlänkar på vanligt sätt anbringas), skulle nyssnämnde obehag försvinna och parken genom nu projekterade bro och gata blifva hvad den bör vara, en från alla sidor lätt tillgänglig och angenäm promenadplats för allmänheten. nder dess skuggiga aller skulle man obehindrad blifva i tillfälle att betrakta det lif och den rörelse, som hvarje år tillväxande utbreder sig öfver stadens gator och offentliga platser. Torge med den ståtliga Gustaf Adolfs-statyen, Hamngator,